Många globala megatrender, framför allt urbaniseringen, gör universitetet och staden allt mer beroende av varandra. I och med urbaniseringen blir städerna nyckelaktörer inom den globala ekonomin – kluster för människor och kunnig arbetskraft, kreativt tänkande samt affärsverksamhet och innovationer. Städerna blir alltså allt gynnsammare miljöer – också ur universitetens synvinkel. De erbjuder bland annat intressanta och viktiga problem för forskarsamhället att lösa och de stimulerar till nya tankar.
I rollen som de som svarar på samhällets vanskligaste utmaningar är städerna framtida vägvisare, eftersom de är bland de främsta när det gäller kreativ och praktiskt inriktad problemlösning. För detta förutsätts städerna ha flexibilitet, smidighet och förnyelseförmåga, som kan stödja sig enbart på kunskap.
För att kunna lösa komplexa problem behöver städerna också sina samarbetsnätverk, framför allt sitt vetenskapssamhälle, som kan tillhandahålla tändved och ny förståelse för stadens verksamhet och utveckling. När Helsingfors universitet producerar ny kunskap och kunnig arbetskraft för regionen främjar det också en stark näringsbas för städerna och huvudstadsregionen. Universitetet har en central betydelse både för stadens dragningskraft och för dess förnyelse. Högklassiga högskolor och en högutbildad befolkning fungerar också som internationella konkurrensfördelar för staden.
Det som konstaterats ovan understryker att världens bäst fungerande stad inte kan uppkomma utan världens bäst fungerande universitet. Staden kan genom sina åtgärder främja universitetets framgång och utveckling – och vice versa. Samarbetet med Helsingfors universitet och på bredare front med högskolorna i huvudstadsregionen är ett strategiskt mål för Helsingfors, vilket har identifierats även i stadsstrategin. Det ligger i stadens intresse att universitetet blomstrar. Och vice versa.
Helsingfors universitets framgång är viktig även nationellt, eftersom den – precis som framgången för landets huvudstad – strålar ut över hela landet. Det går bra för universitetet och på olika internationella rankningslistor placerar det sig ofta överlägset högst jämfört med andra finländska universitet. Med sina högskolor bildar huvudstadsregionen ett kompetenskluster i vårt land – en unik kritisk massa av kunnande, resurser och potential – som har alla möjligheter att lyckas i den accelererande globala konkurrensen och därmed kan vara till nytta för hela landet.
Men potentialen och styrkorna realiseras endast om utvecklingen av regionen tilldelas tillräckligt med resurser och satsningar som gäller vetenskap och konst. Det är därför önskvärt att varken universitetets eller städernas verksamhetsförutsättningar naggas i kanterna genom regionalpolitiska operationer under nästa regeringsperiod. En hög utbildningsnivå, kontinuerlig kompetensutveckling samt finansiering för högskolorna och forskningen är viktiga faktorer för att Finland ska klara sig som nation i fortsättningen. De är byggstenar för vår framtida välfärd.
Kejserliga Akademien i Åbo flyttades till Helsingfors 1828 och är i dag Helsingfors universitet. Samarbetet mellan universitetet och staden har dock mycket äldre rötter, ungefär 200 år bakåt i tiden. Helsingfors universitet och dess forskning och undervisning har alltid haft stor betydelse som den finländska bildningens vagga och identitetsbyggare ur både stadens och stadsbornas perspektiv, och så kommer det att förhålla sig också under de kommande seklerna.
Jan Vapaavuori
Borgmästare
Helsingfors stad
I serien Vetenskapens försvarare beskriver skribenterna vetenskapens betydelse för dem själva och deras bransch. Du kan läsa de övriga texterna här på sidan Därför vetenskap (skrolla ned).