Forskaren Marjo Hytönen var en av tre pristagare när de bästa doktorsavhandlingarna från i fjol belönades på universitetets årsdag 26.3.
Ämnet för Hytönens avhandling är hundars genetiska sjukdomar, och hon skrev den i professor Hannes Lohis forskningsgrupp. Lohi har fått flera pris för sin forskning i hundarnas gener. Det är fråga om en ny vetenskapsgren som Lohis forskningsgrupp gjort känd, och som producerar konkreta verktyg för att förstå och främja såväl hundars som människors hälsa, berättar Hytönen.
Med hundägarnas hjälp
Hytönens doktorsavhandling undersöker utvecklingsbiologiska frågor på ett allmänt plan och mer detaljerat tre genetiska hundsjukdomar som påminner om sjukdomar som även människan kan drabbas av. En av dem, ektodermal dysplasi, orsakar störningar i utvecklingen av tänder, klor eller naglar, hårväxt och körtlar.
Hytönen har undersökt privatägda hundar, och en av avhandlingens största förtjänster är det omfattande samarbetsnätverk som hon byggt upp bland hundägarna.
Friskare avel
Hytönen har använt ovanligt mångsidiga metoder i sin avhandling, och med hjälp av dem har hon hittat såväl nya sjukdomsmekanismer som nya gener och mutationer. Prismotiveringen berömmer hennes arbete för att kombinera klinisk veterinärmedicin och forskning på molekylnivå på ett helt nytt sätt.
Resultaten av forskningen visar att de raser Hytönen undersökt är bra modeller för att pröva olika behandlingar. I sitt arbete har Hytönen utvecklat gentester som anpassats till olika raser, vilket är mycket goda nyheter också ur hundarnas perspektiv. Trots att forskningen är alldeles ny har den redan hunnit förändra avelsmetoderna i riktning mot att få fram friskare djur.
Genen för ektodermal dysplasi, FOXI3 som Hytönen upptäckte, gav en ledtråd till vilken gen som kunde tänkas orsaka motsvarande sjukdom hos människan. Ytterligare forskning bekräftade misstanken.
Idéforskare och cellforskare belönades
De två andra avhandlingsprisen gick till biomedicinaren Olli Matilainen och forskaren i politisk teori och idéhistoria Timo Pankakoski.
Matilainen studerade i sin avhandling cellernas inre renhållningssystem: en process där felveckade eller på andra sätt skadliga proteiner markeras för att lösas upp.
Om upplösningen inte fungerar som normalt ansamlas det slagg i cellerna, vilket leder till ökad risk för t.ex. degenerativa nervsjukdomar. Om systemet är för effektivt kan det å andra sidan skada vävnaderna genom att lösa upp även nyttiga proteiner.
Ämnet för Pankakoskis avhandling var den politiska teoretikern Carl Schmitt som var verksam i Tyskland under mellankrigstiden. Enligt Schmitt baserar sig politiken i grunden på en indelning av omvärlden i vänner och fiender, och den präglas av ett ständigt hot om krig. Pankakoski förhåller sig kritiskt till tanken att politiken skulle ha en oföränderlig underliggande karaktär som är oberoende av sin tid.