Höjt studiestöd och lättillgänglig psykvård ska göra vardagen bättre för studerande

Under universitetets svenskspråkiga valdebatt den 28.2 diskuterades en mängd olika frågor som berör studerandes vardag. Särskilt oroliga var panelisterna över studerandes välmående.

Debatten ordnades vid Svenska social- och kommunalhögskolan och inleddes med en diskussion om pressen på studerande att bli utexaminerade så fort som möjligt. Pressen syns bland annat genom universitetets finansieringsmodell och genom att studerande får kompensation på sitt studielån ifall de blir klara i tid.

Panelisterna var överens om att högskolestudierna borde vara mer flexibla. Jukka Kekkonen (SDP) sa att de ska gå att både studera snabbt, men vid behov ta det lugnare och t.ex. arbeta vid sidan om studierna.

– Det borde gå att studera på både 2 år och 15 år. Universitetet är mycket mer än en normal läroanstalt, vi tar hand om utbildningen för hela Finland.

Alla panelister tyckte också att studiestödet borde höjas. Men vid frågan om ifall stödet borde höjas till 350 euro från nuvarande 250 euro så var Kristdemokraterna och Samlingspartiet emot en så stor höjning.

Enligt Mika Ebeling (KD) beror det på det ekonomiska läget just nu.

– Statsfinanserna är begränsade just nu, och därför tycker jag att en 10 procents höjning av studiestödet skulle räcka i nuläget.

Amanda Pasanen (De Gr.) betonade att man borde satsa på studiestödet istället för att uppmuntra människor att ta studielån.

– Studerande är den enda gruppen i vårt samhälle som tvingas leva på lån. Det här är oroväckande, eftersom de som har en sämre socioekonomisks ställning ofta inte vågar inte ta lån. Det här kan i sin tur leda till att de här personerna inte söker sig till högskolestudier, vilket är en förlust för hela Finland.

Studerandes psykiska välmående måste förbättras

Under coronapandemin har andelen studerande som mår psykiskt dåligt ökat och för tillfället är det många som inte får den hjälp och det stöd de behöver.

Panelisterna hade många olika förslag på vad som borde göras för att åtgärda situationen. Enligt Mia Haglund (Vf) handlar de ungas illamående om ett strukturellt problem i vårt samhälle, eftersom alla pressas till att vara så effektiva som möjligt. 

– Förutom att studeranden behöver ekonomisk trygghet genom en tillräcklig inkomst, så behövs det lågtröskeltjänster där studerande och unga snabbt kan få hjälp. Terapigarantin borde också förverkligas och psykoterapiutbildningen borde vara gratis för att öka på mängden terapeuter. Just nu är köerna till terapi otroligt långa.  

Emmi Piippo (Sfp) betonade att många studerande lämnades ensam under pandemin.

– Jag är otroligt besviken över hur ensamma studerande lämnades. Det här kommer knappast att vara den enda krisen och därför tycker jag det är viktigt att hålla det här uppe på agendan och kräva svar och åtgärder av beslutsfattare.