Helsingfors universitets styrelse anser att studerandenas ekonomiska möjligheter att koncentrera sig på sina studier främjar såväl universitetets strategiska målsättningar, höjning av den nationella utbildningsnivån som förbättring av studerandenas välbefinnande. Styrelsen eftersträvar att internationella studerande och forskare kan känna sig välkomna till universitetet och samhället. Den nationella utbildningspolitiken har emellertid delvis varit oförenlig med dessa målsättningar.
Enligt universitetslagen har universiteten till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning och att fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. För att universiteten ska kunna fullgöra sina uppgifter är det viktigt att studerandena har ekonomiska möjligheter att koncentrera sig på sina studier.
Den för universitetsstudier väsentliga fördomsfria nyfikenheten, ökningen av bildning och lösningen av framtidens stora utmaningar behöver alla tid. För att värna om bildningen krävs långsiktiga insatser. Ur bildningens och kunnandets synvinkel är kvaliteten på de avlagda examina avgörande, inte den tid som gått åt att avlägga dem. Varje examen som avläggs är en värdefull insats för vår kulturstat oavsett hur lång tid det tog att avlägga den.
Finlands nationella målsättning är att höja landets utbildningsnivå så att hälften av åldersgruppen år 2030 ska ha högskoleexamen. Helsingfors universitet har också åtagit sig att bidra till detta viktiga mål. Den nuvarande resultatstyrningen för universiteten betonar förkortning av utexamineringstiden för att nå den nationella målsättningen och enligt regeringsprogrammet fortsätter man i samma riktning även under denna regeringsperiod. Det strategiska målet för Helsingfors universitet är att man år 2030 ska ha lyckats förbättra studieframgången så att allt fler studerande kan avlägga sin examen inom den utsatta tiden och det har under de senaste åren ägnats särskild uppmärksamhet på att ingripa i fördröjningar i studieprocessen. En höjning av utbildningsnivån kan uppnås om tillräckliga resurser garanteras för detta både för högskolor och studerande som avlägger sina studier.
I dag förväntas universiteten producera flera utexaminerade högutbildade samt mera examensutbildning och vetenskap av hög kvalitet utan att finansieringen ökats i motsvarande mån som förväntningarna. I denna situation väger indikatorerna för universitetens resultatstyrning tungt vid planeringen av universitetets ekonomi. De nationella målsättningarna och försämringen av förutsättningarna för studier ter sig motstridiga för universiteten. De nedskärningar som planeras i studerandenas utkomst främjar inte förkortad examenstid när studerandena arbetar vid sidan av studierna, och samtidigt straffas universiteten av resultatstyrningsmodellen om studerandena inte blir utexaminerade inom utsatt tid. Särskilt utmanande är situationen i Helsingfors där levnadskostnaderna är högre än i det övriga Finland. Förbättring av förutsättningarna för studier skulle främja uppnående av universitetets strategiska mål och höjning av den nationella utbildningsnivån för att inte tala om lösning av framtidens stora utmaningar.
Finland har nått framgång tack vare sitt utbildningssystem som strävar efter jämlikhet. Helsingfors universitet konstaterar i sin strategi att tillgången till examensutbildning och utbildningens avgiftsfrihet är en viktig del av den finländska demokratin och den sociala jämlikheten. Enligt universitetets strategiska val tillhör vetenskap och lärande alla. Detta främjas av att man håller fast vid avgiftsfri högre utbildning och samtidigt förbättrar tillgången till studier för grupper som för närvarande är underrepresenterade i universitetsutbildningen. Högskoleutbildning går dock fortfarande starkt i arv och försämringar i utkomsten för de mest utsatta studerandena kommer inte att underlätta situationen. Helsingfors universitet kan inte allena göra högre utbildning mera tillgänglig för personer med olika utgångslägen om det inte vidtas bredare åtgärder på hela samhällets nivå för att stävja den växande ojämlikheten under utbildningsvägen.
Vetenskap och högre utbildning är internationella till sitt väsen. Finland ska vara ett samhälle där internationella studerande och forskare är välkomna som ansedda och jämställda medlemmar. Att göra det mera komplicerat att bosätta sig permanent i Finland främjar inte integrationen. Till exempel tremånadersfristen för uppehållstillstånd på grund av arbete orsakar onödig osäkerhet genom sin oklarhet. Det finländska samhället behöver internationella förmågor för att möta utmaningarna under de kommande årtiondena, och det behövs stöd för att dessa förmågor ska kunna integreras i samhället.
I Helsingfors universitets strategi konstateras att ett universitet med välmående medverkande är en förutsättning för framgång. Av talrika studier vet vi att coronakrisen tydligt försvagade studerandenas välmående, och det fanns utmaningar redan före pandemin. Trots att det är mer än ett år sedan de sista begränsningarna avskaffades har behovet av mentalvårdstjänster för studerande ökat. Ingen mängd terapi är dock tillräcklig om de bakomliggande orsakerna till problemen inte kan åtgärdas. Motstridiga incitament för både snabbare utexaminering och förvärvsarbete under studierna bidrar inte till att lösa dessa grundläggande orsaker. Att pressa studerande att kombinera målinriktad utbildning och förvärvsarbete passar inte alla och skapar ett hot om utmattning.
Helsingfors universitets styrelse anser att ur perspektivet på Finlands framgång, utbildningens tillgänglighet och studerandenas välbefinnande motverkar försämringen av förutsättningarna för studier de nationella utbildningspolitiska målen.