Förhandlingarna om EU:s finansiering åren 2021–2027 är på gång. Förbundet för europeiska forskningsuniversitet (LERU) och 12 andra europeiska universitetsföreningar har på bred front meddelat beslutsfattarna att forsknings-, innovations- och utbildningsbudgeten bör fördubblas i nästa fleråriga budgetram (MFF 2021–2027).
Det är hård press på EU-budgeten: bland annat beräknas Brexits budgetpåverkan överstiga 10 miljarder euro, och utöver det finns det krav på att anvisa mera pengar för försvar och säkerhet samt migration. Trots det finns det positiva tecken på att forsknings- och utbildningsinvesteringarna kan öka: till exempel har kommissionens ordförande Juncker hoppats att forskningsbudgeten ska fördubblas från nuvarande 80 miljarder euro till 160 miljarder euro. Han har bedömt att fram till 2040 skulle det skapa 650 000 arbetstillfällen och en 0,5 procents ökning i bnp samt göra EU till en av världens ledande aktörer inom forskning och innovation.
Det lönar sig för unionen att investera i forskning och utbildning, eftersom EU-områdets framgång i den globala arbetsfördelningen beror på hög kompetens. Forskning och forskningsinfrastruktur i toppklass lockar även internationella företag till EU-området och för därmed med sig arbetstillfällen och välfärd.
Inom vetenskapen ökar den internationella konkurrensen ständigt. Det har blivit mer krävande att idka vetenskap; det behövs större forskningsgrupper och internationell rekrytering. De inhemska resurserna för att svara på konkurrensen är begränsade. Enbart inhemsk finansiering räcker inte till för att främja forskningens kvalitet och genomslagskraft, och inhemsk finansiering avsätts inte heller till tillräckligt många internationellt betydelsefulla forskningsområden. Därför är EU-finansiering och de stora projekt den möjliggör viktiga.
En annan orsak för Finland att aktivt arbeta för ökade forsknings- och utbildningsinvesteringar är att vi har klarat oss allt bättre i utlysningarna om Europeiska forskningsrådets finansiering av högklassig forskning. Exempelvis år 2017 gav ERC-finansieringen Finland europeiska forskningspengar till ett belopp av 44 miljoner euro. Under de senaste tio åren har Helsingfors universitet fått sammanlagt 100 miljoner euro i ERC-finansiering för mer än 60 olika projekt. Finansieringen har möjliggjort spetsforskning på ett brett plan. Jag vill speciellt lyfta fram Humanistiska fakultetens filosofiska ämnen, där hela fyra av våra forskare får ERC-finansiering. Av de nordiska universiteten har endast Köpenhamns universitet klarat sig bättre än Helsingfors universitet i utlysningarna om ERC-finansiering. Det bedöms att över 70 procent av den forskning som får ERC-finansiering leder till vetenskapliga genombrott och utveckling av vetenskapen.
Finlands ståndpunkt till EU-budgeten är att den bör moderniseras så att den inte enbart svarar på säkerhets- och försvarsutmaningarna, utan också skapar ekonomisk tillväxt, ökad kompetens och fler arbetstillfällen. Finansminister Orpo har konstaterat att även betalningsandelarna kan ökas, förutsatt att resurserna används effektivare och med större genomslag än i nuläget. Huvudprincipen är att all användning av EU-pengar ska skapa ett verkligt mervärde. Orpo har nämnt forsknings- och innovationsverksamhet som ett exempel på verksamhet som för med sig ett sådant genuint mervärde. Det här är en bra utgångspunkt när nästa EU-budget färdigställs hösten 2019, under Finlands ordförandeperiod. Vi har då en verklig chans att påverka slutresultatet och öka EU:s konkurrenskraft med hjälp av satsningar på forskning, utbildning och innovation.
Rektor Jukka Kola, Helsingfors universitet