Akademiprofessor Ilkka Hanski – en av världens ledande forskare inom ekologi och evolutionsbiologi— har studerat betydelsen av naturens mångfald på djupet. Hanskis mångvetenskapliga forskning och helhetsperspektiv har gjort professorn till en omtyckt populariserare av vetenskap. Han är också en mycket aktiv förespråkare för naturen.
Republikens president Sauli Niinistö beviljade Hanski titeln akademiker inom vetenskap vid presidentföredragningen den 4 september. Titeln beviljas på framställning av Finlands Akademi till mycket meriterade vetenskapsidkare. Högst 16 inhemska forskare kan inneha titeln samtidigt.
Finansiering av forskning är en lönsam investering
Ilkka Hanski är liksom många andra oroad över de nedskärningar som Finlands regering riktar mot utbildningen och vetenskapen – en en beklagligt allmän trend.
– Beslutsfattarna tycks totalt sakna förståelse för forskningens betydelse i informationssamhället. De inser inte att finansiering till forskning framför allt är en ekonomiskt lönsam investering, säger Hanski.
När forskningskunskap inte beaktas i beslutsfattandet kan möjligheterna att finna lösningar på många stora problem gå förlorade, anser Hanski. Som exempel nämner han energisektorn.
– Rätt skött skulle energipolitik, ekonomisk politik, strukturpolitik, regionalpolitik och forskningspolitik kunna sammanföras på ett unikt sätt inom energisektorn. Men nu förbises forskningskunskapen och vi fastnar i gamla lösningar.
Expert på splittrade habitat
Ilkka Hanski är inte bara känd för sin mångvetenskapliga forskning utan också för dess genomslagskraft.
Grunden för forskningen skapades redan vid övergången mellan 1970- och 1980-talet när det ekologiska vetenskapsområdet förändrades och nya forskningsinriktningar uppstod i rask takt. En av dessa nya inriktningar var metapopulationsteorin, som är ett resultat av Hanskis arbete. Med hjälp av teorin undersöker forskarna organismers förmåga att klara sig i ett splittrat habitat. När splittringen ökar äventyras den nätverksbaserade växelverkan som är viktig för lokala instabila populationer.
Den forskningsgrupp som bildades 1991 har vuxit och på Campus Vik finns nu Metapopulationsbiologiska forskningscentret MRC, som har varit en av Finlands Akademis spetsforskningsenheter sedan 2000.
Vid det mångvetenskapliga forskningscentret arbetar över 70 personer i nio olika forskningsgrupper. I centret studeras allt från ängsnätfjärilar, växter och mjöldaggssvamp till omfattande frågor såsom sambanden mellan miljöns mångfald och kroniska inflammatoriska sjukdomar. Biologerna arbetar tillsammans med bl.a. matematiker.
Många utmärkelser och pris
Vid forskningscentret är det praxis att unga forskare börjar arbeta självständigt i ett tidigt skede. Detta har gett resultat som också har fått internationellt erkännande. Utöver den finansiering som Hanski själv har fått från Europeiska forskningsrådet har centret under årens lopp fått ERC-finansiering fyra andra gånger trots den extremt hårda konkurrensen. Det händer ofta att forskare lämnar Vik för att samla erfarenheter och när de återvänder har de skapat breda nätverk.
Ilkka Hanski har en lång lista över tidigare priser och utmärkelser. Det mest prominenta är svenska Kungliga Vetenskapsakademiens Crafoord-pris som han tilldelades 2011. Det är ett pris som tilldelas inom vetenskapsområden där inga Nobelpris delas ut. Hanski har också fått Balzans internationella pris och Europeiska vetenskapsstiftelsens Latsis-pris för forskning i biodiversitet.
Akademiprofessor Hanski är medlem i brittiska Royal Society och amerikanska National Academy of Sciences. Han har också fått många talrika nationella pris för vetenskapligt arbete, vetenskapspedagogik och popularisering av sin egen forskningsgren.
Hanski tog emot titeln den 17 september vid en ceremoni i Helsingfors.
Finlands Akademis pressmeddelande om utnämningen till akademiker
Videointervju med akademiker Ilkka Hanski (på finska)
Ilkka Hanski: Låt unga forskare bli självständiga i tid (på finska)
Hanskis pågående projekt: Luonto ja ihminen sairastavat yhdessä (på finska)