– Avsikten med de strategiska forskningsområdena är att skärpa universitetets forskningsprofil och styra forskningen i en mer tvärvetenskaplig och lösningsfokuserad riktning, förklarar prorektor Keijo Hämäläinen som ansvarar för forskningen och undervisningen vid universitet.
Satsningarna på fokusområdena syns bland annat i de ansökningar om profileringsfinansiering som lämnats in till Finlands Akademi. De första ansökningarna gällde finansiering för livsvetenskaper.
Tillräckligt med unga forskare
Livsvetenskaper är ett forskningsområde med nära anknytning till Helsinki Life Science Center, som i framtiden ska bli ett internationellt attraktivt vetenskapscenter som för samman biologi och miljövetenskaper.
Inom fokusområdet ”Människans psyke i en värld i förändring” forskar man i hur individer och samhällen hanterar de problem och möjligheter som globaliseringen, digitaliseringen och det åldrande samhället för med sig.
Forskningen kring materiens uppbyggnad täcker högklassig forskning inom områden där universitetet bland annat har en betydande forskningsinfrastruktur. Detta strategiska forskningsområde kommer att definieras närmare på hösten.
De tematiska helheterna inom de olika fokusområdena fastställs också närmare i ett senare skede.
Enligt prorektor Hämäläinen är mångvetenskaplighet den gemensamma nämnaren för de strategiska forskningsområdena.
–Ett annat kriterium vid valet av fokusområden var hög vetenskaplig kvalitet, som kan mätas bl.a. med antalet spetsenheter och akademiprofessorer. Dessutom valde man områden där det också finns återväxt, dvs. tillräckligt med unga forskare, säger Hämäläinen.
Spjutspetsarna och universitetets varumärken
Utöver de övergripande och tvärvetenskapliga strategiska fokusområdena har universitetet för tillfället två etablerade spjutspetsar: atmosfär och klimat samt matematik.
–Det är områden som hör till den absoluta världstoppen. De utgör tydliga helheter och är ett sorts varumärke redan i sig. Alla känner till Markku Kulmala, konstaterar Hämäläinen.