Resolutionens budskap är att akademisk frihet och institutionell autonomi behövs inom en fungerande demokrati, på samma sätt som fri media och medborgarsamhället.
Enligt resolutionen begränsas akademisk frihet och institutionell autonomi allt mer på olika håll i världen. Man måste reagera på detta även utanför ländernas gränser, eftersom det handlar om ett angrepp mot demokratins grundläggande värden.
Länder som har uppfattats som etablerade demokratier är inte immuna för inskränkta rättigheter, ta till exempel fallet med Central European University.
– Universitetens autonomi och akademiska frihet är viktiga bakgrundsfaktorer i ett demokratiskt samhälle. Akademisk frihet och autonomi kräver insatser från hela universitetsvärlden. Ett särskilt stort ansvar ligger hos universitetens ledningar. På samma sätt spelar samhällets beslutsfattare en central roll i att stödja universitetens autonomi, konstaterar Helsingfors universitets kansler Kaarle Hämeri.
Man måste hela tiden vara på sin vakt i fråga om akademisk frihet och autonomi.
– Globalt sett är skillnaderna väldigt stora och läget varierar mycket mellan olika länder. Det finns inga tydliga definitioner på vad akademisk frihet innebär, hur den skiljer sig från åsiktsfrihet och på vilket sätt friheten kan vara hotad eller begränsad, påpekar Hämeri. Han har kallat in en grupp att utveckla vetenskapskommunikationen vid Helsingfors universitet.
Enligt resolutionen innebär akademisk frihet yttrande- och forskningsfrihet, men också frihet att utveckla samhället för det bättre. Yttrandefrihet eller autonomi ska inte begränsas på politiska grunder.
I resolutionen konstaterar man att akademisk frihet och autonomi är hotade också om det är finansiärerna som bestämmer största delen av ämnena för forskning och undervisning. Därför är offentlig finansiering avgörande viktigt, och extern finansiering från olika källor kan stärka den akademiska friheten och autonomin om den inte är öronmärkt för ett alltför snävt ändamål.
Enligt resolutionen är andra hot för akademisk frihet och autonomi olika administrativa bestämmelser, likgiltighet gentemot forskning, krav på nyttor som genast kan mätas och en snäv uppfattning av nyttor samt ett kortsiktigt sätt att betrakta högskolornas ekonomi.
– I Finland är utgångspunkterna goda, men också här får forskare stå ut med nedlåtande attityder och hatretorik. I Finland spelar dessutom extern finansiering en väldigt stor roll som forskningsfinansiär. Ur den akademiska frihetens och autonomins synvinkel är det viktigt att finansieringen till största del riktas till forskning där forskaren är den som tar initiativet, konstaterar kansler Hämeri.
European University Association EUA indelar institutionell autonomi i ekonomisk, personalrelaterad, akademisk och organisatorisk frihet. Enligt EUA:s bedömning är Finland på tredje plats då man jämför högskolornas autonomi.
Undervisnings- och kulturministeriet har medverkat aktivt i att utarbeta resolutionen. Helsingfors universitet representerades av förvaltningsdirektör Esa Hämäläinen.
Läs hela resolutionen här.
Forumet ordnades av följande organisationer: Europeiska rådet, the International Consortium for Higher Education, Civic Responsibility and Democracy; the Organization of American States; the Magna Charta Observatory; och the International Association of Universities.