Studier har redan tidigare visat att musik aktiverar många olika områden i hjärnan och även har en positiv effekt på humöret. Nella Moisseinens doktorsavhandling visar att körsången också har en koppling till hjärnans struktur.
– Våra forskningsresultat tyder på att körsång både har en positiv koppling till självupplevt välbefinnande och till informationshanteringsfunktioner och hjärnans struktur under hela vuxenåldern, säger Nella Moisseinen vid Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.
Moisseinen påvisar ett samband mellan aktiv körsång, mätt i antal timmar per vecka, och färre depressionssymtom och en positiv livskvalitet hos personer i åldern 20–90 år.
Körsång stärker minnet
Det gick också att påvisa ett samband mellan långvarig körsång och bättre prestationer i uppgifter som utvärderar informationshanteringsfunktioner, såsom minne och språklig kommunikation.
Särskilt bland unga sångare under 40 år fanns det ett samband mellan långvarig körsång och starkare förbindelser i den så kallade vita substansen, som förbinder olika områden i hjärnan och möjliggör en effektiv överföring av information.
Hos personer över 60 år låg tyngdpunkten av resultaten på minnesstödjande förbindelser i de djupa delarna av hjärnan, särskilt i fornix och hjärnbalken, som binder samman den högra och den vänstra hjärnhalvan.
Även om den del av det retikulära systemet som svarar för tal och sång i stort sett är likartat bland unga vuxna, var de åldersrelaterade förändringarna mer omfattande i fråga om tal än sång, särskilt när det gäller frontallobens funktioner. Med andra ord observerades inga liknande åldersrelaterade förändringar i den till sång kopplade hjärnaktiviteten, trots att detta testades med hjälp av tre olika tal- och sånguppgifter under magnetisk resonanstomografi av hjärnan.
– I praktiken visar resultaten att körsång är en lovande metod för att stödja välbefinnande och ett hälsosamt åldrande under hela vuxenåldern. Det som överträffade våra förväntningar var omfattningen av sambandet mellan körsång och bevarade förbindelser mellan hjärnans olika områden, säger Moisseinen.
Forskare hoppas på resurser för hobbyverksamhet
Hjärnans åldrande hör till vuxenlivet, och många strukturella förändringar börjar redan i tidig vuxen ålder eller till och med tidigare. Moisseinen säger att syftet med studien inte är att hitta metoder för att bromsa åldersrelaterade förändringar, utan att hjälpa styra förändringarna i en riktning som är gynnsam för funktionsförmågan och välbefinnandet.
– I Finland har man rätt nyligen tvingats fatta svåra beslut om nedskärningar, varav vissa har påverkat kultursektorn och till den relaterad fritidsverksamhet. Denna studie och tidigare forskning visar att hjärnans hälsosamma åldrande och välbefinnandet hos personer i olika åldrar kan stödjas bland annat genom musikhobbyer. Mot denna bakgrund vore det motiverat att även begränsade resurser riktas till att stödja möjligheterna till fritidsverksamhet, säger Moisseinen.
Studien var en tvärsnittsstudie som syftade till att undersöka ett mycket brett åldersspann, nämligen personer i åldern 20–90 år. Moisseinen säger att studiens resultat kan bidra till vidare forskning om orsakssamband i olika åldersgrupper samt bland annat om depressionssymtom och demenssjukdomar.
Doktorsavhandling:
Nella Moisseinen disputerar 27.2.2026 klockan 12 vid Helsingfors universitets Medicinska fakultet på avhandlingen "Neural processing and benefits of singing in the ageing brain". Se
Doktorsavhandlingen finns också som elektronisk publikation i
Vit hjärnsubstans: Den vita hjärnsubstansen är en del av det centrala nervsystemet. Substansen består huvudsakligen av axoner i nervceller, det vill säga nervcellsutskott, längs vilka information färdas mellan nervceller.
På allmänspråk kan man säga att den vita hjärnsubstansen fungerar som ett "datanät" i hjärnan. Den vita substansen kopplar samman olika områden i hjärnan och möjliggör en effektiv överföring av information. Substansen gör det möjligt för hjärnceller och olika områden i hjärnan att kommunicera med varandra och samordna olika funktioner som rörelser, känslor och tänkande.
Den vita substansen är viktig för hjärnans funktion, och skador kan bland annat påverka rörelseförmågan och kognitiva funktioner.
Hjärnbalken är en del av hjärnan som binder samman den högra och den vänstra hjärnhalvan. Hjärnbalken består av nervfibrer och utgörs mestadels av vit hjärnsubstans. Den möjliggör överföringen av information mellan hjärnhalvorna. Förenklat kan man säga att hjärnbalken fungerar som en bro, som hjälper hjärnans olika områden att kommunicera med varandra. Detta är viktigt för många av hjärnans funktioner som språk, inlärning och motorik.