De nedskärningar som regeringen planerar innebär svåra tider för många. Anne Kouvonen som är professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet oroar sig särskilt för barnen.
– Nedskärningarna försvagar ställningen för familjer som redan nu har låga inkomster.
Kouvonen undersöker hälsoskillnaderna mellan olika sociala grupper. Undersökningarna visar att det är skadligt särskilt för barn att vara låginkomsttagare under en lång tid.
Fattigdom i barndomen och ekonomisk stress utsätter oss nämligen för otrygghet, bristande utbildning, psykiska problem, drogberoende och arbetslöshet.
Allt det här försvagar hälsan.
– Hälsoskillnaderna börjar utvecklas tidigt. Det är det som är mest ödesdigert.
Nedskärningarna ökar hälsoskillnaderna
Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering planerar nedskärningar som drabbar människor som redan befinner sig i ett ekonomiskt svårt läge, till exempel dem som får bostadsbidrag, är arbetslösa, närståendevårdare eller studenter.
Anne Kouvonen anser att situationen är frustrerande. Politikerna motiverar nedskärningarna med att vi gör inbesparingar och hejdar statsskulden, men det blir tvärtom dyrt att skära ned på bidragen.
Undersökningar visar att nedskärningarna har ett tydligt samband med ökade hälsoskillnader. Kouvonen lyfter fram ett exempel från Storbritannien.
När Labour-partiet kom till makten år 1997 inleddes en satsning särskilt på barnens välbefinnande. Hälsoskillnaderna minskade.
År 2010 när en koalition mellan de konservativa och de liberala demokraterna övertog makten gjordes nedskärningar i bidragen. Den förväntade livslängden hos de fattigaste 10 procenten minskade, medan den förväntade livslängden hos de välbeställda fortsatte att öka.
Antalet arbetsoförmögna riskerar att öka
Enligt Anne Kouvonen bedrivs samma typ av politik som i Storbritannien nu i Finland. Den ökar utsattheten, vilket i sin tur ökar kostnaderna.
Effekterna kommer inte att synas till fullo förrän dagens barn har blivit vuxna. Det finns i synnerhet en risk för att den arbetsoförmåga som beror på psykisk ohälsa fortsätter att öka.
Det här rimmar illa med det faktum att befolkningen blir allt äldre.
– Vi har inte råd med att unga vuxna blir arbetsoförmögna. Finland behöver varenda en av dem.
Arbetshälsan förutsätter dock en tillräckligt god allmän hälsa.
Forskningsbaserad kunskap utnyttjas inte tillräckligt
Social- och hälsovårdsministeriet har nyligen publicerat en rapport med lösningar på hur vi kan minska hälsoskillnaderna.
Anne Kouvonen ingick i gruppen av vetenskapliga experter som utarbetade rapporten. Arbetsgruppen sammanställde en konkret lista som kan användas för att omedelbart minska ojämlikheten. Mer om rapporten kan du läsa här.
– Bättre än så går det inte att sammanfatta vad vi borde göra.
Rapporten publicerades efter riksdagsvalet i april 2023, vilket innebär att regeringsförhandlarna skulle ha kunnat använda sig av dess uppgifter.
Enligt Kouvonen har en del data i rapporten beaktats, men det viktigaste av allt har inte noterats – det vill säga att barnfamiljernas fattigdom inte minskas.
– En satsning på att åtgärda de ökande hälsoskillnaderna istället för att göra nedskärningar skulle innebära en stor investering i framtiden.
Privat vård kostar tusentals euro per månad
– De som tillhör medelklassen ska inte tro att de inte berörs av nedskärningarna. För det gör de. En ökande utsatthet innebär mer otrygghet och brottslighet, vilket påverkar alla, säger Anne Kouvonen.
– För den som lever tillräckligt länge, och kanske insjuknar i en minnessjukdom, är det inte alls säkert att det finns vård som erbjuds av den offentliga sektorn. Om det fortsätter så här räcker vården inte till alla.
Serviceboende dygnet runt kostar mellan 3 000 och 6 000 euro i månaden. Till det tillkommer mediciner och andra kostnader.
Det är inte många som har råd att själva betala för sin vård.