Avregleringen av tillgången på alkohol har i den finländska debatten blivit något av en fråga om mänskliga rättigheter.
– När det gäller alkohol blir frågan om fri konsumtion och ansvar laddad på ett helt annat sätt än någon annan hälsopolitisk fråga. Jag kan inte föreställa mig att en diskussion om till exempel sötsaksskatten skulle väcka ett liknande ramaskri om att grundläggande rättigheter inskränks, konstaterar universitetslektor i sociologi Anu Katainen vid Helsingfors universitets statsvetenskapliga fakultet.
Hörnstenen i det finska förbundet mellan alkohol och frihet murades för över hundra år sedan.
– Innan nykterhetsrörelsens uppgång i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet drack finländarna rätt lite. I takt med att nykterhetsrörelsen växte ökade även alkoholens moraliska barlast: drickandet var av ondo. Att dricka och i synnerhet att dricka sig berusad har särskilt för arbetarbefolkningen inneburit uppror och motstånd mot de högre klasserna.
Efter att förbudslagen upphörde och i synnerhet efter andra världskriget började även den moraliska barlasten lättas. Finland har ända sedan 1950-talet i stora kliv utvecklats till en europeisk välfärdsstat och ett konsumtionssamhälle där individuell frihet uppskattas, något som gav upphov till en ny syn på alkoholkonsumtionen.
– Drickandet blev på sätt och vis en symbol för den nya tiden, särskilt bland de utbildade stadsborna. I Finland kontrollerades å ena sidan alkoholkonsumtionen fortfarande, och å andra sidan rådde idén om en civiliserad och fri europeisk medborgare. De stora åldersklasserna upplevde det här som motsägelsefullt och bruket av alkohol betraktades uttryckligen som en rättighet.
De där fyllona och vi som dricker måttligt?
Anu Katainen betonar att det bakom den nuvarande alkoholdebatten ligger en delvis avsiktligt skapad felaktig bild av alkoholens skadeverkningar i samhället. Också enligt den svartvita klassificering som alkoholindustrin serverar kan människor delas in i två ytterligheter: de som dricker ”måttligt” och försupna alkoholister.
– Ett sådant tänkesätt kännetecknas av en individualiserad tanke om alkoholkonsumtion. Vi upplever att det är vars och ens eget problem om de inte kan använda alkohol i rimlig mängd. Vi tänker att vi som dricker ”måttligt” inte behöver några regler. De andra behöver det, så varför inte fokusera åtgärderna till de andra och ta itu med deras problem och låta oss dricka fritt?
I verkligheten finns det ingen tydlig tudelning. Människor kan placeras på ett spektrum där det i ena änden finns absolutister och i den andra änden personer som uppvisar tecken på alkoholism. Den största delen av befolkningen finns någonstans mitt emellan.
– Skalan är väldigt bred, och problem som orsakas av alkohol är ofta mycket vardagliga. En problematisk alkoholanvändning syns inte alltid utanpå. De som dricker skadliga mängder av alkohol har i regel arbeten. En stor del av de kostnader som orsakats av alkoholbruk uppstår till exempel när en vanlig alkoholkonsument kommer hem från en fest, snubblar och bryter sitt ben.
På tröskeln till en omfattande förändring
Det positiva är att både unga och vuxnas alkoholkonsumtion i Finland har minskat under lång tid. Bakgrunden till det här är åtminstone delvis en kulturell förändring, såsom hur alkoholkonsumtion betraktas vid olika evenemang i arbetslivet och hur problematisk alkoholkonsumtion kan identifieras.
Om det till exempel börjar säljas vin i matbutikerna förutspår Anu Katainen att alkoholkonsumtionen kommer att öka kraftigt. Effekterna drabbar framför allt redan missgynnade personer som alkoholen redan nu är ett problem för.
– Även om introduktionen av starköl i matbutikerna i tiden var en förhållandevis liten förändring ökar antalet dödsfall som orsakas av leversjukdomar bland medelålders män som är storkonsumenter av starköl.. Om vin börjar säljas i matbutikerna introduceras troligtvis också sprit samtidigt. Alko kommer knappast att kunna upprätthålla ett omfattande nätverk av butiker endast genom försäljning av starka drycker om kunderna kan köpa sin vinflaska i matbutiken.
Avskaffandet av alkomonopolet kommer troligtvis även att påverka vilka slags drycker människorna föredrar.
– Att lägga ner Alko kan ha överraskande följder för den finländska vinkulturen. Alko kan över hela landet erbjuda ett stort utbud av produkter från bulkviner till dyra kvalitetsprodukter. Dagligvaruhandeln har inte motsvarande möjligheter.
Vilken mängd nackdelar kan vi stå ut med?
Den alkoholpolitiska debatten om att avreglera alkoholförsäljningen är lika svartvit som attityderna. Experter och forskare inom folkhälsan konstaterar att nackdelarna kommer att öka avsevärt om tillgången på alkohol fortsätter att avregleras och de som anser sig vara ”måttliga konsumenter” då också ökar sin konsumtion.
Motparten däremot undrar varför vi i Finland behöver förmyndarskap när det inte behövs förmyndare i Central- och Sydeuropa. Anu Katainen påminner om att det inte handlar om självbestämmanderätt eller förmyndarskap.
– Vi kommer i vilket fall som helst att tvingas betala kostnaderna som orsakas av alkoholen. När allt kommer omkring är detta helt vanlig hälsopolitik: i vilken utsträckning är vi beredda att stå ut med nackdelarna? frågar Anu Katainen.