Tack vare medicinska framsteg överlever allt fler bröstcancer. Samtidigt har det blivit allt viktigare att uppmärksamma hur sjukdomen och dess behandling påverkar livskvaliteten. Det visar en ny studie gjord vid Helsingfors universitet.
– I de flesta fall kan bröstcancer behandlas med bröstbevarande kirurgi, där endast tumören avlägsnas. I vissa situationer är detta inte möjligt, och då behöver hela bröstet opereras bort, vilket kallas mastektomi, säger doktorand Charlotta Kuhlefelt vid Helsingfors universitet.
Tidigare forskning har visat att mastektomi kan ha en negativ effekt på patientens välbefinnande, sexuella hälsa och kroppsbild. Om hela bröstet opereras bort erbjuds därför patienterna möjlighet till återställande operation av bröstet, en så kallad bröstrekonstruktion.
I sin avhandling har Kuhlefelt undersökt hur bröstrekonstruktion påverkar patientens välbefinnande och hur patientens förväntningar inför operationen påverkar den upplevda livskvaliteten.
Patientens förväntningar spelar stor roll
Studien visar att patienterna generellt har höga förväntningar inför operationen och att förväntningarna i stor utsträckning även förknippades med hög upplevd livskvalitet ett år efter operationen. Patienters förväntningar inför en operation påverkar hur nöjda de är och hur de upplever sin livskvalitet efteråt. Det är välstuderat inom annan kirurgi, men mindre undersökt bland bröstcancerpatienter.
De som förväntade sig att klara av rekonstruktionsprocessen väl rapporterade bättre psykosocialt välbefinnande, medan de som förväntade sig mer smärta också upplevde mer besvär och symptom efter operationen.
Att uppmärksamma patienternas förväntningar är en viktig del av en patientcentrerad vård. Genom att bemöta förväntningarna kan vårdpersonalen förbättra patientinformationen och bidra till mer realistiska förväntningar hos patienten för att uppnå bästa möjliga behandlingsresultat, säger Kuhlefelt.
När och hur rekonstruktionen sker har mindre betydelse
Studien visar också att varken tidpunkten för rekonstruktionen – om den görs direkt i samband med canceroperationen eller i ett senare skede – eller den kirurgiska metoden har någon avgörande betydelse för livskvaliteten vid långtidsuppföljning. Planeringen av bröstrekonstruktionen bör utgå från patientens individuella förutsättningar, sjukdomsbild och önskemål.
– Det finns inte en lösning som passar alla. Behandlingen bör planeras individuellt och i nära dialog med patienten. Det är även viktigt att patienterna får tillräcklig information för att kunna ha realistiska förväntningar, säger Kuhlefelt, som hoppas att studiens resultat kan bidra till att vården vidareutvecklas i en mer patientcentrerad riktning, där både medicinska resultat och patienternas egna upplevelser tas i beaktande.
ML Charlotta Kuhlefelt disputerar vid Helsingfors universitet den 27 mars 2026 med avhandlingen “Breast reconstruction and health-related quality of life – Patient expectations and outcomes”.
Disputationstillfället ordnas på Mejlans campus (Niilo Hallman-salen, Parksjukhuset, Stenbäcksgatan 11). Professor Jens Ahm Sørensen fungerar som opponent, och professor Virve Koljonen som kustos. Disputationstillfället är öppet för allmänheten och sänds även som direktsändning.
Tilläggsinformation:
Charlotta Kuhlefelt,