Partiell meniskresektion, det vill säga borttagning av den skadade delen av en menisk, är ett av de vanligaste ortopediska ingreppen i världen. Även om antalet sådana ingrepp har minskat avsevärt under de senaste åren i Finland, utförs de fortfarande i stor utsträckning i andra länder.
En tio år lång uppföljning visar att patientens symtom eller funktionsförmåga inte förbättrades genom en partiell meniskresektion i jämförelse med en placebooperation. Resultaten tydde i stället på det motsatta: under långtidsuppföljningen konstaterades de patienter som genomgått en partiell meniskresektion uppvisa fler symtom, sämre funktionsförmåga och längre framskriden artros samt löpa större risk för senare knäoperationer jämfört med dem som placeboopererats.
Teppo Järvinen, professor vid Helsingfors universitet och ledare för studien FIDELITY (Finnish Degenerative Meniscal Lesion Study) betonar den bredare betydelsen av resultaten:
– Våra resultat tyder på att det kan röra sig om ett så kallat medical reversal-fenomen, där en utbredd behandlingsform visar sig sakna verkan – och eventuellt vara skadlig.
– Operationen bygger på en idé om att smärtan på insidan av knät beror på en bristning i den mediala menisken som kan behandlas kirurgiskt. Ett sådant resonemang som bygger på biologisk rimlighet är allmänt förekommande inom medicinen, men i det här fallet tål det inte en kritisk granskning. Enligt det vi vet idag hör smärtan i olika leder, som i det här fallet knäleden, samman med åldersförknippad degeneration, framhåller Raine Sihvonen, den andra huvudforskaren i FIDELITY samt specialistläkare inom ortopedi och traumatologi.
Oro för skador efter en operation
Register- och befolkningsstudier som publicerats under de senaste åren har väckt oro om potentiella men som partiella meniskresektioner kan orsaka. Dessa studier visar att partiella meniskresektioner är förknippade med en risk för ökat behov av ledprotesoperationer samt möjligen en större risk för komplikationer efter en ledprotesoperation. Beläggen från den här typen av studier är indirekta till sin natur, och kan inte användas för att påvisa kausala samband.
– Många randomiserade studier har redan tidigare visat att partiella meniskresektioner inte botar patientens symtom på kort sikt (1–2 år) och inte heller på medellång sikt (5 år). Trots detta är ingreppet fortfarande allmänt förekommande i många länder, säger Roope Kalske, doktorand och specialistläkare inom ortopedi och traumatologi.
– Många oberoende organisationer som utfärdar vårdrekommendationer har i nästan tio års tid rekommenderat att man bör avstå från ingreppet. Trots det har bland annat den amerikanska ortopedföreningen ansett att det finns grund för ingreppet. Detta beskriver hur svårt det är att avstå från ineffektiva behandlingsformer, sammanfattar Järvinen.
Den finländska studien FIDELITY är unik både beträffande sitt forskningsupplägg (kontroll genom placebokirurgi) och den tio år långa uppföljningen av patienter. Under studien randomiserades patienter med degenerativ meniskruptur så att de antingen behandlades genom partiell meniskresektion eller placebokirurgi.
– Studien genomfördes på fem sjukhus och är både ett exempel på smidigt multicentersamarbete och på hur forskningspatienter engagerat sig i ett intressant projekt. Av de 146 patienter som ursprungligen deltog i studien, deltog 90 procent i dess sista fas, berättar Pirjo Toivonen, som samordnat projektet.
Ursprunglig artikel:
Mer information:
Teppo Järvinen
Professor, specialistläkare inom ortopedi och traumatologi, forskningsgruppen FICEBO,
tfn +358 400 246 426,
Raine Sihvonen
ML, specialistläkare inom ortopedi och traumatologi, forskningsgruppen FICEBO,
tfn +358 40 735 1674,
Forskningsgruppen FICEBO (
Forskningsprojektet FIDELITY (Finnish Degenerative Meniscal Lesion Study) är en del av forskningsgruppen FICEBOs bredare arbete med att utvärdera effekterna av kirurgiska behandlingsformer. Följande parter har medverkat i projektet: Helsingfors