Vi vänder upp och ner på samhället för att kunna trygga miljöns bärkraft. Energisystemet förnyas och det sker omvälvningar i industrin. Det är det som avses med grön omställning.
Den fria marknaden löser inte miljöproblemen. Därför krävs det reglering på nationell nivå och på EU-nivå.
– I global utsträckning prövar vi nu på en helt ny slags klimatpolitik vars effekter ännu inte är kända, säger Lassi Ahlvik, biträdande professor i miljö- och naturresursekonomi vid Helsingfors universitet och Helsinki GSE (Graduate School of Economics).
Ahlvik bedriver forskning om planering av miljöpolitiken och dess inverkan på företag och marknaden. Med regleringen uppmuntras företag och människor att göra ändringar i produktionen och sina konsumtionsvanor, och de beslut som fattas har sina egna kostnader och effekter. Att förstå effekterna är en del av Ahlviks arbete.
– I regel gäller klimat- och naturregleringen uttryckligen företag. Kostnaderna fördelas ändå genom slutproduktmarknaden till dem som använder produkterna och genom arbetsmarknaden till de anställda.
Det finns två stora frågor: på vilket sätt riktas kostnaderna till olika människogrupper och vem borde få ersättning för kostnaderna? Med hjälp av data strävar forskningen efter att svara på hur klimatkrisen rättvist kan bekämpas.
– För att det inte ska bli så, att en välmenande och äntligen ambitiös klimatpolitik förvärrar ojämlikheten.
Forskningsbaserade rekommendationer om klimat- och naturpolitik
De aktuella klimatåtgärderna leder enligt uppskattningar till en uppvärmning på 2,5–2,9 grader, vilket är långt ifrån de gränser som ställts inom ramen för Parisavtalet. Det här kallas för ett utsläppsgap.
– De nuvarande åtgärderna ligger fortfarande på helt fel nivå, men målen förefaller redan mer positiva. Med staternas aktuella mål kan vi begränsa oss till en uppvärmning på cirka två grader eller något mindre.
Ahlvik säger att staternas löften redan tidigare var alltför anspråkslösa i förhållande till de åtgärder som behövs. Nu ligger bristerna på en annan nivå: löftena är mer ambitiösa men de politiska åtgärderna motsvarar ännu inte löftena.
När det gäller den gröna omställningen ligger kraften i ekonomin enligt Ahlvik i att forskarna inom området skapar och planerar mekanismer och verktyg åt politikerna samtidigt som de ökar förståelsen om deras effekter.
– Vi beskriver hur verktygen minskar utsläpp eller skador på naturen, hur kostnadseffektiva de är, hur de inverkar på inkomstfördelningen och hur godtagbara de anses vara.
Fram med forskningsbaserade verktyg
Utsläppsminskningsmålet för den tidigare klimatpolitiken var enligt Ahlvik blygsamt jämfört med det som komma ska. Om förändringar genomförs utan forskning och data löper vi stor risk att trampa en del människor på tårna. De regleringsåtgärder som syftar till att minska utsläppen inverkar på människors ekonomi på olika sätt.
– De fungerande sätten att minska utsläppen har i stort sett varit kända i årtionden. Det är lika viktigt att veta hur samhället påverkas av vart och ett av dem.
Forskningen har svårt att ta ställning till en idealisk inkomstfördelning – det är sist och slutligen en politisk fråga. Forskningen kan dock stödja politiska beslut genom att belysa följderna av att fatta beslut eller av att låta bli att fatta beslut.
Riktiga data bistår i att skapa en rättvis klimatpolitik
Forskarna har mycket kunskap som enligt Ahlvik skulle kunna användas i beslutsfattandet. För många forskare är beslutsfattande i vardagen emellertid främmande. En delorsak till detta är att det saknas en länk mellan forskare och beslutsfattare som skulle underlätta dialogen och förmedlingen av forskningskunskap.
I den datarumspilot som genomförs av Helsinki GSE, Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Statistikcentralen sammanställs data till stöd för beslutsfattandet. För forskningsändamål produceras unika data som har slagits samman med Statistikcentralens registermaterial och andra informationskällor.
Inom klimatpolitiken kan datarummet bistå till exempel i planeringen av den reglering som gäller kolsänkor. Om skogar och jordbruksmark regleras i syfte att öka kolsänkor, går det att med hjälp av data bedöma vilka markägare som skulle påverkas av effekterna och hur kostnaderna kan kompenseras.
Riktiga data förbättrar kvaliteten på beslutsfattandet och främjar den samhälleliga godtagbarheten av en strikt miljöpolitik.
– Med hjälp av forskning förstår vi omställningen allt bättre och genom att göra data tillgängliga för politikerna kan vi nå klimat- och naturmålen på ett rättvist sätt.
Vetenskap och utbildning är byggstenar för vår välfärd. Det är en ödesfråga för framtiden hur vi satsar på dem. Läs mer om hur vetenskap och utbildning påverkar samhället och bekanta dig med våra mål för regeringsprogrammet 2023–2027.