Städerna står inför stora förändringar. För att människan också i fortsättningen ska kunna leva ett gott liv i staden måste utsläppen skäras ner och artrikedomen skyddas – kort sagt måste vi se till att klimat- och diversitetsmålen nås så snabbt som möjligt. Det finns emellertid fortfarande en del hinder på vägen.
– Vi saknar verktyg som skulle hjälpa allmänheten och organisationerna att navigera i förändringen, konstaterar Christopher Raymond, professor i hållbarhetsvetenskap vid Helsingfors universitet.
Därför har Raymond och en grupp finländska forskare kombinerat sina styrkor med företag och städer i projektet Transformative Cities som har beviljats 2 miljoner euro i finansiering av Finlands Akademi för åren 2023–2025. Målet är att producera information om människornas vardag i städerna och påskynda hållbarhetsomställningen, vilket ska stödja Finlands plan för återhämtning och resiliens.
Enligt Raymond bromsas omställningen upp av vårt finansieringssystem och vår lagstiftning, som gynnar ett oförändrat läge. Ett annat problem för städerna är en politik som inte stöder en förändring på systemnivå: ministerierna, städerna och olika industrigrenar kan alla ha sina egna strategier för kolneutralitet och biodiversitet, men de har inte samordnats. Dessutom skulle stadsplaneringen förutsätta mer information om vad invånarna och företagen önskar sig av en hållbar framtid.
– Vi behöver dataflöden och system som kan sammanställa de här förväntningarna, sammanfattar Raymond.
Nya digitala applikationer som stöd för en hållbar vardag
Kone är en av forskarnas samarbetspartner som ingick avtal om strategiskt samarbete med Helsingfors universitet i mars 2022. Kones mission är att tillsammans med kunder och samarbetspartner göra städerna till bättre platser att leva.
– Att vara med i ledningsgruppen för projektet Transformative Cities erbjuder oss värdefull kunskap om hur vi kan göra stadens invånare mer delaktiga i de hållbara omställningarna. Den här kunskapen kan vi dra nytta av exempelvis när vi utvecklar digitala applikationer som hjälper människorna att analysera vilka hållbarhetseffekter deras vardagliga val har, berättar Jaana Hyvärinen som ansvarar för Kones strategiska prognostisering.
Tillsammans med forskarna vill Kone utreda hur bolaget kan utnyttja olika dataflöden i sitt beslutsfattande.
– Vi kommer i kontakt med toppforskare från olika områden som närmar sig hållbarhet tvärvetenskapligt. Det hjälper oss att samla in information som vi kan tillämpa när vi utvecklar miljövänliga lösningar.
Stora möjligheter att accelerera hållbarhetsomställningen ligger i trafikknutpunkterna där järnvägar, metro, bussar och cyklingsmöjligheter samlas under samma tak. Det är viktigt att hitta nya sätta att såväl uppmuntra allmänheten att resa hållbart som att installera laddningspunkter på de kolneutrala fortskaffningsmedlen.
Dessutom måste städerna bygga gröna tak, gröna väggar, regnträdgårdar och våtmarker. Naturbaserade lösningar kan stödja människans välbefinnande, minimera skadliga flöden genom att ta tillvara regnvatten, minska översvämningsrisken och trygga sötvattensekosystemen, säger Raymond.
Företagen kan hjälpa till att stoppa artförlusten
Vid FN:s miljökonferens i december förband sig närapå 200 länder att skydda en tredjedel av jordens biodiversitet före år 2030. Enligt Raymond spelar företagen en viktig roll för att det här målet ska kunna uppnås. I sina affärsverksamhetsplaner måste företagen kunna inkludera åtgärder som återupprättar och skyddar naturen.
– För att vi ska förstå ämnet krävs ett omfattande samarbete med våra samarbetspartner och kunder. Det här forskningsprojektet ökar förståelsen av framtiden för stadsbyggande och rörlighet, säger Hyvärinen.
Enligt Raymond länkas företagens ekonomiska välstånd i fortsättningen till ekologiskt och socialt välbefinnande i ännu högre grad än tidigare. Företagen ska kunna överväga sina beslut med tanke på det gemensamma bästa. De behöver mätare som hjälper dem att visualisera vilka effekter deras verksamhet har på naturen.
– Det här förutsätter nya sorters nätverk som vi förhoppningsvis kan skapa i projektet Transformative Cities.
Samhällena måste definiera nya sätt att mäta framgång
De finländska städernas utgångspunkter inför en hållbar framtid är enligt Raymond goda: städernas kolneutralitetsstrategier är ambitiösa. Det finns emellertid ännu ingen lösning på hur planerna ska genomföras i praktiken. Om vi vill nå framgång är det viktigt att kunna skapa sektoröverskridande strategier mellan olika ministerier, industrigrenar och städernas planeringsavdelningar, säger Raymond.
Dessutom ska städerna betänka vilka följder deras utsläpp har för hela jordklotet. Det räcker inte att Finland är kolneutralt om vi samtidigt utlokaliserar den energikonsumtion som behövs för solpanelstillverkning till Kina.
– Här finns det fortsättningsvis en lucka men också en verklig möjlighet för framtida samarbete, anser Raymond.
Enligt honom skulle ett stort steg på vägen mot hållbarhetsomställningen vara att allmänheten, företagen och städerna skulle besitta metoder till kritisk granskning av vilka följder deras beslut har. Det kortsiktiga ekonomiska tillväxttänkandet måste förändras och ersättas med mer omfattande välbefinnandemätare såsom rättvisa, jämlikhet och biologisk mångfald.
– Samhället måste definiera framgång på ett nytt sätt, säger Raymond.
Transformative Cities ökar förståelsen av människans liv i städerna
- Transformative Cities accelererar omställningen mot kolneutralitet och klimathållbarhet. Projektet har beviljats 2 miljoner euro i finansiering av Finlands Akademi.
- Konsortiet leds av professor Christopher Raymond vid Helsingfors universitet. Han är med i HELSUS och Finlands naturpanel samt hör till världens mest citerade forskare inom sitt område.
- Aalto-universitetet, Östra Finlands universitet, Uleåborgs universitet och Åbo universitet, NATURA-nätverket samt en del internationella samarbetspartner deltar också.
- Bland finländska städer deltar Helsingfors, Esbo, Lahtis, Uleåborg och Åbo. Därtill deltar flera företag: KONE, Telia, YIT, ITS Finland, Sitra, Mapita och Sova3D.
- Inom projektet arrangeras flera kurser och webbinarier som företag, forskare och beslutsfattare kan delta i.