Sammanlagt 729 finländare reste till Benin i Västafrika för att delta i vaccinforskningen åren 2017–2019. Syftet med resan var att testa ETVAX som är ett drickbart vaccin mot ETEC-bakterier. ETEC-bakterierna (enterotoxinbildande E. coli) orsakar diarré bland barn i utvecklingsländer och är också den vanligaste orsaken till turistdiarré bland resenärer i Afrika, Asien och Sydamerika.
Vaccinforskningen är enastående intressant också ur en samhällsvetenskaplig synvinkel, konstaterar sociologerna Salla Sariola, Elina Oinas och Katriina Huttunen.
– Jag har inte stött på en enda motsvarande undersökning bland turister under mina tio år i olika medicinska forskningsprojekt. Det är en ganska unik utgångspunkt att västerlänningar reser till Afrika för att ställa upp som försökspersoner, säger Sariola.
Den sociologiska forskningens resultat som består av bland annat frågeformulär, intervjuer och observationer visar att uppemot 95 procent av resenärerna var mycket nöjda med sin resa. Många upplevde att resan var en närapå perfekt kombination av semester, ett exotiskt och intressant resmål och en möjlighet att bidra till ett gott ändamål.
Resultaten har ännu inte referentgranskats och är därmed preliminära.
Den vanligaste orsaken till att delta var resan till Afrika, den näst vanligaste orsaken var viljan att delta i själva forskningen och bidra till det vetenskapliga arbetet. Många tyckte också att det var viktigt att på det här sättet hjälpa barnen i u-länderna – hela 63 procent nämnde resans viktiga syfte som ett centralt motiv för dem att delta.
– Ur ett sociologiskt perspektiv är det intressant att notera hur ”bieffekter”, som välgörenhetsprojekt och olika turismrelaterade jobb, sammanlänkades med vaccinforskningen, säger Huttunen.
Stark tilltro till medicin
En intressant sociologisk frågeställning är finländarnas intresse och förtroende för vetenskap och vetenskapens innebörd. I intervjuer med resenärerna både före och efter resan framkom det att deras förtroende för den medicinska vetenskapen ökat, vilket vittnar om att vaccinforskningen genomdrevs på ett lyckat sätt. Ett starkt förtroende för vetenskapen och en förmåga att kritiskt tolka vetenskaplig information är ingalunda självklarheter, vilket vi fått märka i samband med coronakrisen.
– I vår sociologiska forskning kan vi urskilja faktorer som antingen stärker eller försvagar förtroendet, konstaterar forskarna.
Materialet som samlats in i samband med vaccinforskningen är omfattande och kommer att bidra till flera nya upptäckter för en lång tid framåt.
– Som sociologer är vi intresserade av hur den här forskningen begreppsligade förhållandet mellan människan och bakterier, av resenärernas erfarenheter från Benin, av hur gruppsammanhållning uppstod kring diarré och av hur mångfacetterat projektet som helhet var. Tack vare vårt omfattande material kan vi också sätta oss in i finländarnas syn på hygien, risker, skyddsåtgärder och att bli exponerad för smitta. Det finns väldigt stora variationer i attityderna och det är bra att förstå de bakomliggande förklaringarna. Den sociologiska forskningen kan utreda bakgrunden till olika vanor och möjligheterna att förändra dem, säger forskarna.
Vaccinforskningen möjliggjordes av en stor och också smått överraskande grupp människor och organisationer: allt från medicinska experter och vaccinforskare till personalen vid kulturcentret Villa Karo, mopedföraren i Benin som transporterade proverna, reseledare, musiker och lokala sömmerskor – alla bidrog till att göra resan intressant, vilket i sin tur var en förutsättning för att locka nästan åttahundra personer att delta i resan. Allas insats var viktig för att möjliggöra den stora och invecklade helheten.
– För forskarnas och hela vaccinforskningsteamets del är det väldigt glädjande att deras jobb belönades med ett positivt forskningsresultat. Det här har varit ett fantastiskt projekt med enorma satsningar. Många har offrat all ledig tid och helgdagar under flera års tid för den här sakens skull, och det har varit oerhört givande att få följa med det här gänget, säger Oinas.
– Trots att helheten var så komplicerad inträffade inga större katastrofer, däremot fick vi uppleva en massa lyckliga ögonblick. Vi berättar mer om dem senare, lovar forskarna.
***
Forskningen finansierades av Suomen Kulttuurirahasto, Finlands Akademi, Helsingfors universitet och Åbo universitet.
Mer information:
Salla Sariola, ansvarig för den sociologiska forskningen, akademiforskare vid Helsingfors universitet, salla.sariola@helsinki.fi
Elina Oinas, professor vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, telefon 040-5929395, elina.oinas@helsinki.fi