Långvarig osäkerhet orsakar stress – skona dig själv!

Livet som coronan förändrat är inte lätt ens för proffs på katastrofer, skriver psykologprofessorn i sin kolumn.

Vi måste anpassa oss till det nya normala. Frasen har upprepats gång på gång sedan mars. Men hur anpassar man sig till ständig förändring, till en situation med diffus osäkerhet? Är det något man ska vänja sig vid? Hela den här tilldragelsen är unik för oss alla.

Min grupp undersökte välbefinnandet hos studenter och lärare under coronavåren, då ungefär 2 500 studenter vid Helsingfors universitet beskrev sina tankar och känslor. Den mest framträdande känslan var otillräcklighet, samma som hundratals kompetenta och erfarna lärare upplevde. Känslotillståndet är djupt mänskligt och lätt att identifiera sig med.

Stor osäkerhet ger upphov till kronisk stress. Att ha otillräcklighetskänslor är normalt, liksom att bli utbränd. Situationen är särskilt svår för dem som tenderar att överprestera. Ju mer man tagit till sig av lösnings- och prestationsinriktat tänk, desto svårare kan man ha det just nu.

Otillräcklighetskänslorna gäller även sådana studenter och lärare som brinner för sitt ämne. De hängivna har visserligen rasat i antal: tidigare var närapå hälften av alla på universitetet hängivna, numera en femtedel.

Coronatiden är en utmaning utan like för de flesta, för somliga är den en katastrof. Press har en djupgående inverkan på vårt dagliga liv, framhåller psykologiprofessorerna Frosso Motti och Ann Masten, som under coronavåren forskat i människors resiliens, dvs. flexibilitet och återhämtningsförmåga.

Många system i vår vardag fungerar inte som de brukar just nu. Omställningarna är radikala på arbetsplatserna, i skolorna och i hemmen. Även de som tidigare arbetat i katastrofsituationer eller som tjänstgjort inom militären står nu inför en annan slags osäkerhet.

Katastrof- och traumaforskningen koncentrerar sig i första hand på sådant som stödjer individens tillfrisknande. I dagsläget är vi ändå långt ifrån ett tillfrisknande. Vi kan tåla stor press när stressen är akut. Men vad händer om omständigheterna bara fortsätter och nödläget blir långvarigt?

En diffus förlust ger upphov till samma känslor som en mer påtaglig förlust. Processen innefattar såväl förnekelse, ilska, och förhandling, som depression och acceptans.

Vi vill kunna hantera osäkerheten, så vi söker nya sätt för att klara oss. Acceptera att livet är annorlunda just nu. Ställ mindre krav på dig själv. En rutinmässig prestation är numera en topprestation.

Kolumnen publicerades i tidningen Yliopisto 8/2020.