Könsmedveten budgetering främjar jämställdhet och behövs även i Finland
Ekonomi och ekonomiskt beslutsfattande handlar också om kön och jämställdhet. Könsmedveten budgetering borde införas också i Finland.

En budget är aldrig könsneutral. Budgeteringsbeslut påverkar olika kategorier av människor på olika sätt, och därför behövs ett könsperspektiv när en budget upprättas.

Könsmedveten budgetering är ett sätt att bidra till ökad jämställdhet. Målet är att förändra fördelningen av offentliga utgifter och intäkter på ett sätt som främjar jämställdhet.

– Könsmedveten budgetering integrerar ett köns- och jämställdhetsperspektiv i politikens hårda kärna, den ekonomiska politiken och statsbudgeten, konstaterar forskare Hanna Ylöstaloforskarkollegiet vid Helsingfors universitet.

Ylöstalo anser att könsmedveten budgetering är god budgetering. Inte bara för att den kan bidra till ökad jämställdhet mellan könen, utan också för att den förbättrar kunskapsunderlaget för beslutsfattande genom att tillhandahålla information om den ekonomiska politikens könskonsekvenser, det vill säga vem som berörs av konsekvenserna av den ekonomiska politiken.

– I Finland är könsmedveten budgetering tyvärr fortfarande alldeles i sin linda, säger Ylöstalo.

Något för den nya regeringen att jobba med

Enligt Ylöstalo har man i Finland hittills mycket sällan bedömt till exempel inkomstfördelningens och sysselsättningens konsekvenser ur ett könsperspektiv. I utredningen Jämställd budgetering och bedömning av budgetens könskonsekvenser (på finska) som ingår i regeringen Sipiläs jämställdhetsprogram visar forskarna att förändringarna i beskattning och sociala förmåner de senaste åren i större utsträckning gynnat män än kvinnor. Kvinnornas disponibla inkomst har relativt sett minskat oftare och mer än männens.

– Framför allt har indexnedskärningar och -frysningar av sociala förmåner försämrat den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Nedskärningarna har träffat kvinnor hårdare eftersom en större del av bidragstagarna är kvinnor än män.

Ekonomisk ojämställdhet är relaterad till kön: kvinnor befinner sig i en svagare ekonomisk ställning i samhället än män. Könsmedveten budgetering kan förbättra den ekonomiska jämställdheten, eftersom den gör det möjligt att rikta budgetnedskärningarna till olika grupper av människor på ett mer rättvist sätt än idag.

I Sverige ingår könsperspektivet i statsbudgeten

Det är ovanligt att beräkna budgetars inkomstfördelningseffekter i Europa. I Finland har man bedömt könskonsekvenserna av budgeten för 2019 efter att rapporten Jämställd budgetering och bedömning av budgetens könskonsekvenser gavs ut. I Sverige har man däremot sedan en längre tid gjort inkomstfördelningsberäkningar som en del av budgetarbetet.

För allt detta behövs politisk vilja och politiskt ledarskap.

– Nu är det dags att införa könsmedveten budgetering direkt när regeringsprogrammet upprättas, till exempel genom att bedöma budgetens könskonsekvenser, säger Ylöstalo.

– Att regeringen i sitt program förbinder sig könsmedveten budgetering skulle utgöra ett viktigt uttryck för att man stöder könsmedveten budgetering och därmed också jämställdhet. Dessutom innehar finansministeriet en nyckelroll.

Docent Hanna Ylöstalo är forskare på forskarkollegiet vid Helsingfors universitet. Hon forskar i jämställdhetspolitik och har disputerat i genusvetenskap vid Tammerfors universitet.