– Studien visar att 81,7 procent av adoptivföräldrarna är nöjda med den service de erbjudits, berättar politices magister Pia Eriksson, som granskar den lagstadgade adoptionsrådgivningen och -servicen i Finland inför en internationell adoption.
Eriksson vill fördjupa förståelsen för blivande adoptivföräldrars upplevelser genom att studera begreppen känslor, makt, social interaktion och servicetillfredsställelse. Servicetillfredsställelsen förklaras bäst av relationen och interaktionen mellan klient och professionell.
Balansgången mellan emotionella och rationella tankar skapar stress
Blivande adoptivföräldrar känner ofta stress som hänger ihop med rädslan för att mista det önskade barnet genom ett avslag i utvärderingsprocessen eller ett avbrott i adoptionsprocessen. Socialarbetarnas roll som portvakter är genomgående närvarande. Denna maktkonstellation upplever adoptivföräldrarna genom kontrollerande förfaranden.
– Detta i kombination med det sårbara klientförhållandet och beroendet av systemet orsakar ilska och rädsla, säger Eriksson.
Stressfyllda känslor och strategiska handlingar kan hota den tillitsfulla relationen till de professionella, som är central för att tjänsterna ska vara framgångsrika.
En klyfta mellan emotionella och kognitiva utsagor i intervjuerna identifierades som två olika diskurser, en känslostyrd av att vilja ha ett barn och en rationell av att erbjuda ett hem. Dessa diskurser avspeglar socialarbetarnas och klienternas olika syften för servicen inför adoptionsprocessen.
Relationen mellan adoptivföräldrar och socialarbetare har sällan varit i fokus i studier
Eriksson rekommenderar att adoptivföräldrarnas känslor, sårbarhet och beroendeförhållande medvetandegörs. Dessutom finns ett behov av att öka klientdeltagande för att skapa en gemensam förståelse och förfarande som grundar sig mer på dialog. På en global nivå och som en praktik inom socialt arbete bör servicen föras närmare en barnskyddsorienterad målsättning.
I det finländska samhället anses familjebildandet vara en privat angelägenhet, medan barnskydd är en offentlig fråga. I adoptioner sammanflätas dessa två. De blivande adoptivföräldrarna möter spänningar mellan det privata och det offentliga när de blir klienter i socialtjänsten. Maktdynamiken mellan blivande adoptivföräldrar som klienter och professionella inom socialt arbete har sällan varit av intresse, trots att makt är en väsentlig del av socialt arbete. De professionella har en viktig roll i skapandet av adoptivfamiljer, eftersom de fattar avgörande beslut i den internationella adoptionsprocessen.
PM Pia Eriksson disputerar den 12.11.2016 kl. 10 vid Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet med avhandlingen ”Prospective adoptive parents within pre-adoption services: An interplay of emotions and power in social interaction”. Disputationen äger rum i Helsingfors universitets huvudbyggnad, Auditorium XII, Unionsgatan 34.
Doktorsavhandlingen publiceras i serien Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 4/2016 och säljs av Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC). Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt på E-thesis.
Disputandens kontaktuppgifter:
Pia Eriksson, tel. 0503017343, e-post: pia.k.eriksson@helsinki.fi