Echinokocker är parasiter som hör till gruppen bandmaskar. Under den senaste tiden har forskningen om echinokocker fokuserat på kontaminationsrisken i mat, och i en färsk undersökning vid Helsingfors universitet låg fokus på skogsbären blåbär och lingon som är viktiga för Finland.
Parasitäggen är mikroskopiska och har en klibbig yta. Därför kan de fastna på ätbara växter, såsom bär, och orsaka en smittorisk för människor som äter dem råa.
Sanna Malkamäki undersökte i sin doktorsavhandling huruvida bandmaskarnas ägg kan fastna på blåbär och lingon som växer i skogen och huruvida äggen kan sprida sig från rovdjurs avföring till bär. I undersökningen användes bandmask hos lodjur som experimentmodell. Den är ofarlig för människor, men äggen från denna bandmask har mycket liknande egenskaper som till exempel äggen från echinokocker som är farliga för människor.
Malkamäki visade att bandmaskens ägg fastnar på bär i skogsförhållanden. Det gick också att konstatera att det ännu fanns dna av lodjurets bandmask, som använts som modellparasit, på blåbär som växte flera meter bort mer än en månad efter att den experimentellt kontaminerade avföringen hade lämnats i skogen. Det gick dock inte att konstatera att parasitäggen spridits till lingon.
– Resultaten visar att bandmaskens ägg kan fastna på bärens yta och därigenom överföras till människan genom bären. På basis av vår undersökning om spridning är blåbär en mer sannolik smittokälla än lingon. Resultatet är särskilt viktigt i det fall att echinokockerna blir vanligare i Finland. Rävens dvärgbandmask, som är farlig för människan, har hittills inte upptäckts endemiskt i Finlands skogar, berättar Malkamäki.
Malkamäki utvecklade också en PCR-metod för att identifiera de ur finländskt perspektiv viktigaste typerna av echinokocker, det vill säga hundens och rävens bandmask. Med denna metod undersökte Malkamäki bär som köpts på torg i Finland och Estland. I de prover som köpts på torgen konstaterades inget dna av echinokocker. Enligt Malkamäki skulle de metoder som utvecklats kunna användas till exempel för att kontrollera bärpartier för
Disputation:
VML Sanna Malkamäki disputerade 3.11.2023 kl. 12 vid Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultet på ämnet "Vaccinium forest berries as potential vehicles for taeniid eggs - detection and dispersal". Disputationen ordnas på adressen Infocenter, sal K 1088, Viksbågen 11.
Opponent är professor Daniel Młocicki, Medical University of Warsaw, och kustos är professor Antti Sukura.
Doktorsavhandlingen publiceras i serien Dissertationes Universitatis Helsingiensis. Doktorsavhandlingen finns också som elektronisk publikation i Helda.
Den farligaste typen av echinokock är rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) som hos människan kan leda till alveolär echinokockos – en långsamt förlöpande men livshotande sjukdom som sprids främst i levern. Rävens dvärgbandmask har inte konstaterats förekomma i Finland, men den förekommer endemiskt i Estland och som sällsynt i Sverige.
Rävens dvärgbandmask är en djursjukdom som enligt Finlands lag ska bekämpas. Därför ska till exempel hundar som hämtas till Finland få medicinering mot bandmask. I Finlands natur råder veterligen gynnsamma omständigheter för spridning av rävens dvärgbandmask, och det förekommer rikligt av förträffliga värdarter, såsom rävar och mårdhundar, i Finland. Finland upprätthåller sin sjukdomsfria status i EU genom att årligen undersöka rävar och mårdhundar för rävens dvärgbandmask.
Se vanliga frågor om rävens dvärgbandmask på Livsmedelsverkets webbsida
I Finland förekommer däremot endemiskt hundens dvärgbandmask (Echinococcus canadensis G10) som lever i en livscykel med vargar och hjortdjur som värdar. Hundens dvärgbandmask kan också smitta till människan och orsaka en sjukdom som kallas cystisk echinokockos. I Finland har ett endemiskt fall av echinokockos hos en människa konstaterats 2015. Sjukdomen hade orsakats av hundens dvärgbandmask och infekterat lungorna.