Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan fetma och allvarliga smittsamma sjukdomar. Forskarna märkte att fetma avsevärt ökar risken för att bli inlagd för sjukhusvård eller dö till följd av vanliga infektionssjukdomar som influensa, covid-19, lunginflammation, mag-tarminflammation eller urinvägsinfektioner. Risken visade sig öka trefaldigt bland dem som led av sjuklig fetma.
– Under coronapandemin konstaterades allmänt att fetma ökade risken för att insjukna i en svår form av sjukdomen. Vi undersökte hur starkt det här sambandet är vid olika typer av infektioner och om det finns några bakomliggande faktorer som påverkar det. Våra resultat gäller inte endast en viss typ av patogen, utan sambandet var likartat för bakteriella, virala, parasitära och svamprelaterade infektioner, säger Solja Nyberg vid Helsingfors universitet och Arbetshälsoinstitutet, en av artikelns huvudförfattare.
Undantagen bland smittsamma sjukdomar var hiv och tuberkulos, där fetma inte verkade öka risken för allvarlig sjukdom. Inte heller associerade sjukdomar, social ställning eller livsstilsfaktorer som alkoholkonsumtion eller motion påverkade risken för sjukdomar på grund av fetma.
Vikten är viktig
Deltagarnas kroppsmasseindex mättes i början av studien, och följdes i genomsnitt upp i 13–14 års tid. Studien visade att personer som lider av fetma, det vill säga personer med ett BMI på 30 kg/m² eller högre, löpte 70 procent högre risk att bli inlagda för sjukhusvård eller dö av en infektionssjukdom jämfört med personer med normalvikt och ett BMI på 18,5–24,9. Risken ökade stadigt i takt med att vikten ökade. Risken var trefaldig bland dem som led av sjuklig fetma, med ett kroppsmasseindex på 40 kg/m² eller högre, jämfört med normalviktiga.
Studien visade också att viktförändringar påverkar risken att drabbas av allvarliga smittsamma sjukdomar. De som gick ner i vikt från fetma till övervikt eller normalvikt drabbades av 20 procent färre allvarliga infektioner än de som fortsatte lida av fetma. De överviktiga som blev mer överviktiga insjuknade 30 procent oftare än de med oförändrad övervikt.
Koppling till immunbrist?
– Fetma är en välkänd riskfaktor för diabetes och andra kroniska sjukdomar. De samband som nu observerats tyder på att även allvarliga smittsamma sjukdomar bör läggas till på samma lista, säger forskningsledare Mika Kivimäki vid Helsingfors universitet och University College London.
– Fetma verkar försvaga immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner, vilket ökar risken för att utveckla allvarligare former av dem, preciserar Kivimäki.
Kivimäki säger att prövningsresultat för fetmaläkemedel också stöder teorin om ett samband med immunsystemet, eftersom minskad fetma verkar minska risken för allvarliga infektioner, vid sidan av andra hälsofördelar. Enligt honom behövs det dock mer forskning för att bekräfta mekanismerna bakom dessa samband.
Globalt bedöms fetma vara kopplad till vart tionde dödsfall på grund av infektionssjukdom
Studien utgick från omfattande datamaterial från Finland och Storbritannien, där deltagarna följdes med hjälp av nationella register. Dessutom utnyttjade forskarna data om infektionsrelaterade dödsfall från studien Global Burden of Diseases (GBD) för att analysera hur fetma påverkar infektionsrelaterade dödsfall i olika länder och regioner samt globalt. Analysen tyder på att 0,6 miljoner av 5,4 miljoner (11 procent eller ett av tio) infektionsrelaterade dödsfall världen över var kopplade till fetma år 2023.
I de nordiska länderna beräknas andelen infektionsrelaterade dödsfall relaterade till fetma vara följande av samtliga infektionsrelaterade dödsfall:
- Finland: 19 procent
- Sverige: 13 procent
- Norge: 11 procent
- Danmark: 12 procent.
Bland höginkomstländer 2023 var andelen högst i USA, där den var 26 procent.
Kom ihåg att hålla vaccinationerna uppdaterade
Forskare framhåller att det är särskilt viktigt för vuxna som lider av fetma att hålla sina vaccinationer uppdaterade och att ta boostervaccinationer för riskgrupper.
Studien har vissa begränsningar, eftersom den grundar sig på observationsmaterial och inte kan bekräfta orsakssamband mellan observationerna. Dessutom representerar inte undersökningspopulationen i Finland och UK Biobank den allmänna populationen, och därför bör resultaten generaliseras med försiktighet.
Originalartikel:
Nyberg ST, Frank P, Ahmadi-Abhari S, Pentti J, Vahtera J, Ervasti J, Suominen SB, Strandberg TE, Sipilä PN, Meri S, Sattar N, Kivimäki M.
Finansiärer
Studien finansierades av Finlands Akademi, Wellcome Trust och Medical Research Council.
Kroppsmasseindex (BMI) eller Body Mass Index är ett mått som beräknas genom att dividera personens vikt (i kilogram) med längden i kvadrat (i meter). Formeln är följande:
BMI = vikt (kg) / längd² (m²)
BMI ger en allmän bild av om personens vikt är på normal nivå i förhållande till längden. Indexet är en enkel och vanligt förekommande metod som används för att bedöma sambandet mellan kroppsvikt och hälsa, men har begränsningar, som att kroppens sammansättning (andelen muskler och fett) inte tas i beaktande.
BMI-kategorier (enligt Terveyskirjasto av Duodecim):
- Undervikt: BMI under 18,5
- Tyder på att vikten är för låg i förhållande till längden, vilket kan vara ett tecken på näringsproblem eller hälsorisker.
- Normalvikt: BMI 18,5–24,9
- I denna viktkategori är hälsoriskerna mindre.
- Övervikt: BMI 25,0–29,9
- Tyder på att vikten är något förhöjd, vilket kan öka risken för vissa sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar.
- Betydande fetma BMI 30,0–34,9 och Svår fetma: BMI 35,0–39,9
- Denna typ av fetma ökar risken för många sjukdomar i betydande grad, som typ 2-diabetes, högt blodtryck och ledbesvär.
- Sjuklig fetma: BMI 40,0 eller högre
-
Sjuklig fetma är förknippad med en mycket hög risk för allvarliga hälsoproblem och kräver ofta intensiv behandling och viktkontroll.
BMI används allmänt vid bedömningen av hälsa på befolkningsnivå, men på individnivå bör resultaten tolkas tillsammans med andra indikatorer, som midjemått och kroppssammansättning.
-