Utredningen, som publicerades den 15 december, skapar ett underlag för den nationella försoningsprocessen för de döva och teckenspråksgemenskapen inom ramen för programmet för statsminister Sanna Marins regering.
I utredningen undersöktes de orättvisor som de döva och medlemmarna i teckenspråksgemenskapen upplever och gemenskapens erfarenheter i Finland från 1900-talet till i dag. Samtidigt gjordes en bedömning av förutsättningarna för att inleda sannings- och försoningsprocessen.
Rashygien och strukturella orättvisor
I forskningsmaterialet har de orättvisor som döva och teckenspråkiga upplevt delats in i två grupper. Bland de åtgärder som vidtagits av rashygieniska skäl och som syftade till att avlägsna dövhet finns bland annat äktenskapslagen, steriliseringar, aborter, förnekande av självbestämmanderätt, öronoperationer och avskaffandet av teckenspråk från undervisningen för döva. Strukturella orättvisor i samhället upptäcktes däremot i fråga om studiehandledning för döva och teckenspråkiga, i strukturella hinder som påverkar yrkesval, i utbildning, sysselsättning och arbetslivserfarenheter samt i tolkningstjänster och tjänster på teckenspråk.
Undersökningen visar att gemenskapen av döva och teckenspråkiga personer har utsatts för många olika former av diskriminering under hela den granskade perioden. De psykosociala effekterna av historiska orättvisor och dagens diskriminering är omfattande, och de negativa effekterna berör inte bara många av gemenskapens medlemmar och själva gemenskapen utan även hela det finländska samhället.
Åtgärdsrekommendationer för fortsättningen av processen
Utredningen presenterar åtta åtgärdsrekommendationer för sannings- och försoningsprocessen som gäller de strävanden som riktats till att utrota dövhet och den teckenspråkiga kulturen och behandlingen av dessa strävanden. Enligt rekommendationerna bör deltagarna i processen bland annat garanteras lämpligt egenspråkigt psykosocialt stöd, centrala aktörer bör erbjudas utbildning innan de kommer överens om detaljerna i processen och i processen bör hänsyn tas även till perspektivet hos dem som handlade orätt inom den samhälleliga kontexten för respektive period.
Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Utredningen har sammanställts i ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Tammerfors universitet, Humanistiska Yrkeshögskolan och Östra Finlands universitet.
Mer information ges av: Hisayo Katsui, biträdande professor, tfn 040 7236680, fornamn.efternamn@helsinki.fi