Undersökningen visar att en dryg tredjedel av ungdomarna oroar sig för att de inte kommer att ha ett arbete i framtiden. Arbetsmotivationen bland unga är hög och tre av fyra unga föredrar arbete framför att leva på stöd, även om det inte skulle innebära en högre inkomst.
Arbetslivet framträder som ett komplext livsfält där arbete inte bara har materiell betydelse, utan även utgör en central del i identitetsskapandet.
– Arbete framstår som både ett krav och en källa till mening, samtidigt som vägen dit kantas av osäkra anställningsvillkor, otydliga framtidsutsikter och komplexa livssituationer. De unga befinner sig ofta i ett övergångsskede som inte följer förväntade normer, utan i stället präglas av oförutsägbarhet, omvägar och liminalitet, säger Frida Westerback som är doktorand vid Helsingfors universitet.
Westerbacks studie belyser hur denna osäkerhet påverkar ungas övergång till vuxenlivet, och hur unga vuxna balanserar mellan utmaningar och möjligheter på en föränderlig arbetsmarknad.
Övergången till arbetslivet är en komplex process
Avhandlingens centrala iakttagelse är att övergången till vuxen- och arbetsliv bör förstås som en komplex och mångfacetterad process, där individuella, sociala och strukturella faktorer samverkar. Ett utdraget liminalt tillstånd – där unga befinner sig mellan ungdom och vuxenliv – påverkar såväl identitet och välmående som välfärdssystemens och professionellas förutsättningar att erbjuda stöd.
– Perioder av stillastående, pauser och omvägar behöver ses som naturliga och socialt accepterade delar av övergångsprocessen, snarare än som avvikelser från en normativ syn på arbetslivsövergångar. För att förstå dessa föränderliga livsmönster krävs longitudinella forskningsansatser som fångar utveckling över tid, säger Westerback.
Utanförskap hotar om man är längre tider utanför arbetslivet
Även om flertalet unga vuxna bemästrar övergången från utbildning till arbete utan större svårigheter, finns det unga som ställs inför utmaningar i detta livsskede. Under de senaste åren har omkring 9 procent av 15–29-åringarna i Finland varit utanför både arbetslivet och utbildning.
– För många unga är detta en tillfällig fas, men om personen har flera samtidiga riskfaktorer och situationen blir långvarig, ökar risken för att hamna i utanförskap, säger Westerback.
Bland unga under 25 år har arbetslösheten ökat under åren 2024 och 2025, även i huvudstadsregionen. Särskilt utsatta på arbetsmarknaden är de som saknar examen från andra stadiet.
Utgångspunkten för forskningen är att arbete utgör en väsentlig del av ungas livslopp och avhandlingen synliggör hur unga vuxna i arbetslivets marginal lever i ett spänningsfält mellan samhälleliga förväntningar och egna erfarenheter av osäkerhet.
Tilläggsinformation:
Frida Westerback, doktorand
frida.westerback@helsinki.fi
Tel. 029 412 4629, 050 448 1407
Avhandling: Helda