Auli Vähäkangas, professor i praktisk teologi, har tillsammans med sina kollegor i nästan tio års tid undersökt marginaliseringen av finländska, norska och sydafrikanska ungdomar inom det mångvetenskapliga projektet YOMA (Youth at the Margins). Projektet resulterade i boken Stuck in the margins? Young people and faith-based organisations in South African and Nordic localities.
– Vår undersökning visade att unga ofta lämnas utanför eller inte tas i beaktande, berättar Vähäkangas.
Iakttagelsen inspirerade forskare inom teologi, sociologi och pedagogik att på nytt fokusera på de ungas verklighet, erfarenheter och perspektiv och samtidigt granska de trosbaserade organisationernas roll i marginaliserade ungdomars liv.
YOMA jämförde skillnaderna mellan marginaliserade ungdomar i Finland, Norge och Sydafrika. Vähäkangas säger att forskningsprojektet är av global betydelse eftersom det är det första omfattande internationella projektet om ämnet och för att man granskade marginaliseringen av ungdomar ur trosbaserade organisationers perspektiv.
– De nya aspekterna i vår undersökning är religion och utveckling, trosföreställning och välbefinnande samt hur de kan kopplas samman med ungdomsforskningen, konstaterar Vähäkangas.
De ungas åsikter och erfarenheter i fokus
Omständigheterna för de ungdomar som löpte risk att marginaliseras var väldigt olika. I Finland och Norge fick ungdomarna hjälp av välfärdsstaten och i tillägg även av diakoni- och ungdomsarbetet – i Sydafrika kom hjälpen från de trosbaserade organisationerna. I Sydafrika hade de religiösa samfunden en närmare kontakt med ungdomarna, men de sydafrikanska ungdomarna befann sig i en sämre situation eftersom landets ekonomi är svag och det redan fanns många ensamstående föräldrar bland de unga vuxna som granskades i studien.
– De ungas kunnande utnyttjades inte tillräckligt i något av länderna. Problemet var att ungdomarna inte engagerades när forskningsupplägget planerades, konstaterar Vähäkangas. – Vi måste börja lyssna på de unga.
Vähäkangas och hennes kollegor undersökte ungdomarnas åsikter om stödet de fick från de trosbaserade organisationerna.
– De ungdomar som hörde till ett specifikt religiöst samfund, eller befann sig i närheten av det, upplevde att de fick mer stöd. De ungdomar som inte alls var troende upplevde att varken de själva eller andra ungdomar i samma situation fick något stöd från organisationerna.
Undersökningens resultat visar att de ungdomar som marginaliserats flera gånger, till exempel genom arbetslöshet och invandring, behöver mer stöd än de som tampas med bara ett problem.
Teologiska fakulteten stärker sin Afrikaforskning
Traditionellt sett har Teologiska fakulteten haft många samarbeten med Afrika. Professor Vähäkangas säger att äldre partnerskap stärks samtidigt som nya nätverk skapas. Även AfriStadi, ett nätverk för Afrikaforskning på Centrumcampus, skapar en god grund för ändamålet.
Fakultetens Afrikastrategi grundar sig på Helsingfors universitets Afrikaprogram. Fakulteten bjuder in unga afrikanska forskare från afrikanska länder, och man har slutat göra ensidiga besök till afrikanska universitet. Nu vill man bedriva forskning tillsammans med afrikanerna, inte för dem.
Orsakerna till att Afrikaforskningen stärks är flera.
Finland har blivit mer mångkulturellt under de senaste årtiondena. De afrikanska länderna har en lång mångkulturell historia som kantas av möten och konflikter mellan olika religioner. Den know-how som dessa erfarenheter har gett upphov till kan vara till nytta för finländska forskare och det finländska samhället. Islam har starkt fotfäste i Afrika och kännedomen om det behöver stärkas. Dessutom behövs det mer kännedom om kontextuell teologi i Finland, enligt vilken all teologi är knuten till kultur, tid, språk och praxis. Många afrikanska teologer och universitet har utmärkt sig som utvecklare av just kontextuell teologi. Kristendomen har också utvecklats globalt och antalet anhängare ökar kraftigt på södra halvklotet, särskilt i Afrika. Det här har också betydelse för Europa och Finland.
Teologiska fakulteten använder sig av sina egna och Helsingfors universitets samarbetsavtal.
Syftet med projektet, som Finlands Akademi och Sydafrikas nationella forskningsstiftelse (NRF) möjliggjorde, var att främja mångvetenskapligt samarbete i frågor som gäller barn och unga. Projektet stärkte de nätverk inom religions- och välfärdsforskningen i Sydafrika och Norden som man skapat under tidigare samarbeten.