Priscilla Osei fotograferade svarta forskare vid Helsingfors universitet som förebilder för unga med afrikansk bakgrund

Rollmodeller är viktiga, framhåller Osei. Om du aldrig har sett någon inom vetenskapen med samma utseende som du själv, kanske du inte tänker på att ett sådant karriärval är möjligt.

Artikeln har publicerats i nr 04/2025 i tidningen Yliopisto på finska.

Doktoranden och fotografen Priscilla Osei har ofta tittat på professorsporträtten som pryder salarna och korridorerna i Helsingfors universitet. Tavlorna är vackra, men väldigt lika varandra: de föreställer vita personer, oftast män.

Det gav henne idén att fotografera svarta forskare vid Helsingfors universitet. I fjol utkom Osei med boken Black Faculty tillsammans med Faisa och Salaado Qasimi som handlar om framgångsrika svarta personer från Finland. Nu vill Osei sätta fokus på forskarna vid Helsingfors universitet.

— Om vi inte berättar våra egna historier kommer ingen annan att göra det heller. 

Osei spelade in podcaster till porträtten, där de fotograferade forskarna berättar om sina arbeten och liv. Utställningen Scholar's Portrait: Beyond the Pages visades på universitetet tidigare i vår. Osei hoppas att fortsättning följer någon annanstans senare. Det vore viktigt att göra verken tillgängliga för svarta ungdomar. För närvarande finns fotografierna och podcasterna på en webbplats som upprätthålls av Oseis handledare Kris Clarke, professor i socialt arbete. 

— Jag vill att svarta studenter ska kunna se sina föregångares bilder och höra deras röster flera decennier senare.

Positiva modeller

Enligt Osei finns det ett femtiotal svarta forskare vid Helsingfors universitet. Endast två av dem är professorer. 

Ett dussintal forskare deltog i fotoprojektet. En del utelämnades av tidsmässiga skäl: fotograferingarna skedde vid årsskiftet, när många besökte sin släkt i Afrika. Andra vägrade delta eftersom de var rädda för rasistisk respons. 

— Många tycker att när man väl har fått ett jobb här ska man vara tacksam och hålla tyst. Man får inte klaga eller fira sina bedrifter.

Osei anser att det är viktigt att lyfta fram det man åstadkommit. Det kan inspirera andra.

— Alla svarta som bor här behöver fler positiva berättelser.

De fotograferade har åstadkommit mycket, säger Osei. Till exempel inledde Ndegwa Maina sina studier i magisterprogrammet i kemi på finska utan att kunna någon finska. Han lärde sig språket och föreläser nu på flytande finska.

Fokus på olika områden

De berättelser som spelats in av Osei är olika, men det gemensamma för dem är betydelsen av mentorer och nätverk. Utan stöd av en bra mentor är det svårt att komma vidare. Personer från utlandet behöver ofta hjälp också med praktiska frågor.

Endast två av de forskare som fotograferats av Osei är födda i Finland. Varför slår sig svarta finländare inte oftare in på den vetenskapliga banan?

— Svarta personer som är födda i Finland har ofta en föreställning om att universitetsstudier inte är något för dem. De kanske inte har sett någon som ser ut som de själva inom vetenskapen och kommer därför inte att tänka på att sådant karriärval är möjligt.

Rollmodeller är viktiga, framhåller Osei. Inom vetenskapen är personer med afrikansk bakgrund underrepresenterade. 

— Alla yrken är bra, men vi bör också lyfta fram andra områden än de som anses vara lämpliga för invandrare. På så sätt kan ungdomar se sig själva i allt fler yrken, vare sig det handlar om polis, pilot eller forskare.

Mångvetenskaplig bakgrund

Priscilla Oseis egen bakgrund är exceptionellt mångvetenskaplig. Hon kommer ursprungligen från Ghana, där hon avlade en kandidatexamen i redovisning vid Valley View University i Accra. Därefter tog hon en magisterexamen i utvecklingsstudier vid Mendel University i Brno i Tjeckien. 

År 2015 flyttade hon till Finland för att studera naturresursförvaltning vid Yrkeshögskolan Novia. Hon blev också intresserad av fotografering och grundade en fotostudio på Drumsö 2018.

— Många av dem som ville bli fotograferade var invandrarmammor. De berättade om sina erfarenheter av familjeservicen. 

Ämnet intresserade Osei, som började skriva på en doktorsavhandling inom socialt arbete 2020 vid Helsingfors universitet. Nu har Osei också en personlig koppling till forskningsämnet, i och med att hon blev mammaledig i mars.

Genom linsen

Fotografi och forskning har gemensamma drag, enligt Osei. 

— De linser som vi ser genom gör att vi kan se människor på olika sätt. Både mammorna och forskarna som jag fotograferade var väldigt noggranna med hur de ville framträda på bilderna, säger Osei.

Hon vill också hylla mångfalden inom den svarta gemenskapen. Bakgrunderna och kulturerna inom den varierar. Svarta akademiker vid universitetet har inte haft något forum där de kan träffa varandra. Fotoutställningen var den första i sitt slag.

— Nu har debatten öppnats.

Oseis mångsidiga bakgrund har gett henne mycket. Hon anser också att unga människor inte ska oroa sig om de inte omedelbart vet vad de vill göra. 

— Min far lärde mig att man inte måste följa den rakaste vägen. Det rådet har jag följt.

Tidningen Yliopisto är ett vetenskapsmagasin som utges av Helsingfors universitet. Tidningen har förbundit sig till journalistreglerna.

 

Priscilla Osei
  • Skriver en doktorsavhandling inom socialt arbete vid Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
  • Undersöker svarta kvinnors och mammors erfarenheter av socialväsendet och familjeservicen i Finland. Studerar också imagehantering genom att fotografera.
  • Porträtten och podcasterna finns tillgängliga på professor Kris Clarkes webbplats.