Djurrättsforskningen söker lösningar på hur djurens välbefinnande och rättigheter kan främjas. Forskningen inom området har också samband till andra brännande frågor än uttryckligen djurens rättigheter, och kan därmed bidra till att erbjuda lösningar på till exempel hållbarhetsproblem.
– Djurrätten har även anknytning till frågor som gäller miljöproblem i vidare bemärkelse samt hälsokriser, såsom pandemier. Djurproduktionens kopplingar till dessa problem är rätt uppenbara.
Det säger Visa Kurki, biträdande professor och en av medlemmarna i forskningsgruppen ANIWERE (Animals under a Welfarist Regime) vid Juridiska fakulteten. De övriga medlemmarna i gruppen är doktoranderna Tero Kivinen, Veera Koponen, Veerle Platvoet och Marina Baptista Rosa. Även två gästforskare och en forskningsassistent medverkar i gruppen.
Forskningsgruppen består av unga forskare och sedan starten har gruppens storlek och verksamhet vuxit – i det avseendet avspeglar gruppen utvecklingen inom djurrätt. Det faktum att djurrätten fortfarande söker sin plats som rättsområde gör den särskilt lockande för en forskare.
– Djurrätt är intressant, eftersom det finns mycket att undersöka inom området. Den som arbetar med det här ämnet gör inte endast kommentarer i marginalen om sådant som andra skrivit tidigare, säger Kurki.
Vilken är djurens ställning i lagstiftningen?
När man talar om djurrätt är det bra att genast skilja djurens rättigheter från djurrätt som ett rättsområde. Djurskydd och djurens rättigheter är visserligen en del av djurrätten, men djurrätten handlar på ett bredare plan om reglering av samlevnaden mellan människor och djur.
Idén till en forskningsgrupp med fokus på djurrätt kom från Kivinen och Kurki. De upplevde att de allmänna principerna för djurrätt ännu inte har studerats tillräckligt ingående.
– Det har visserligen skrivits en hel del om djurrätt, men mycket har tagits för givet, och vissa frågor har inte problematiserats. Vi strävar efter att öppna de centrala begreppen, säger Tero Kivinen om forskningens mål.
Projektet fokuserar på att analysera det samtida djurrättskonceptet, ”välfärdsregimen”, som råder i de västerländska rättsordningarna. Välfärdsregimen behandlar djuren som en tillgång, samtidigt som den slår vakt om djurens väl genom att skydda dem från onödigt lidande. Att föda upp djur för att använda dem som näring eller provdjur är således tillåtet, men regleras. Projektet strävar efter att utforma en teori som beskriver de viktigaste dragen i välfärdsregimen.
Den moderna djurrätten kan anses härröra sig från 1800-talet, då de första djurskyddslagarna stiftades i västvärlden. Lagarna var avsedda att ingripa i djurplågeri. Efter att regleringen omfattat de grövsta överträdelserna har lagstiftningen så småningom framskridit i en riktning där man strävar efter att garantera tillräckligt välbefinnande för djuren. I praktiken är verkställandet ändå ofta på en svag nivå.
Den juridiskt kanske intressantaste trenden under de senaste åren handlar om huruvida djur borde betraktas som rättspersoner eller rättssubjekt, vilket skulle ge djuren faktiska juridiska rättigheter. Visa Kurki har granskat den här specifika frågan i sin forskning och har även reflekterat över frågor kring rättssubjekt överlag. Kurki hävdar att ett djur i vissa avseenden kan uppfattas som ett rättssubjekt redan nu, och att djur därigenom kan ha juridiska rättigheter. Djurens grundläggande rättigheter har diskuterats såväl i Finland som annanstans i världen; i Argentina har till exempel schimpansen Cecilia beviljats grundläggande rättigheter efter en rättsprocess.
Välfärdstänket inom djurrättsforskningen har också en abolitionistisk motsvarighet, enligt vilken synen på djur som människors egendom borde slopas. Teorin gör gällande att problemen i samband med illabehandling beror på att vi betraktar djuren som vår egendom. Därmed är bestämmelserna om bättre behandling av djur en illusion eftersom de samtidigt tillåter att djur behandlas som egendom.
Den här inriktningens grundare Gary Francione var en av huvudtalarna under konferensen Theory of Animal Law som ANIWERE ordnade i Helsingfors den 17–18 juni 2022. Också andra framstående namn inom djurrätten, som David Favre och Saskia Stucki, talade under konferensen.
Lagreform i Finland på väg att bli symbolisk
Djurrättsfrågorna är också på tapeten i och med att lagstiftningen ändras inom kort. Avsikten är att förnya djurskyddslagen från 1996, och regeringen torde lämna propositionen om en ny lag till riksdagen i augusti 2022.
Trots att det är fråga om en totalreform, och trots att reformen har bearbetats länge, riskerar den enligt forskargruppen att bli en pannkaka på grund av många undantag och långa övergångsperioder.
– Förändringarna är marginella. Jag ifrågasätter propositionen främst för att djurskyddslagen sällan omarbetas fullständigt och för att de riktlinjer som nu slås fast kan påverka djurhållningen i flera årtionden, framhåller Veera Koponen, som i sin forskning fokuserar på att definiera de allmänna principerna för djurskyddsrätten i Finland.
I värsta fall kan lagen redan vara föråldrad när den träder i kraft.
– På europeisk nivå sker det förändringar till exempel när det gäller förbud mot buruppfödning, och på EU-nivå pågår också ett medborgarinitiativ som vill förbjuda pälsdjursuppfödning. Propositionen beaktar knappt alls de här frågorna, och man bereder sig inte heller för en mer ambitiös lagstiftning på EU-nivå.
Det kan också bli aktuellt med ändringar på global nivå, eftersom man på sistone aktualiserat frågan om att lösa globala problem genom internationella avtal. Pandemierna och miljöproblemen har banat väg för förändringar.
Globalt sett anses Europa vara mest progressiv när det gäller djurens rättigheter, men Tero Kivinen, som undersöker retoriken inom internationell djurrättsaktivism, betonar att det också är riskfyllt om strävandena att förbättra djurens ställning i för hög grad styrs från västvärlden.
– Det är förknippat med en risk för kulturell imperialism. Till exempel finns det betydande kulturella och urbefolkningsrättsliga aspekter som hör samman med valfångst. Vem har rätt att använda sin globala röst och säga vad som är förbjudet och klandervärt och vad som är tillåtet?