Ungdomar med varierande utgångspunkter definieras ofta som marginaliserade och sårbara, och de omfattas i det finska samhället av mycket varierande åtgärder och stödsystem. Antalet stödsystem där korttidsutbildningar, handledning, träning och rehabilitering tillhandahålls har ökat under den senaste tiden.
– Utgående från våra resultat kan ändå åtgärderna och stödsystemen också vara problematiska, säger Kristiina Brunila, biträdande professor vid Helsingfors universitet.
Brunila har tillsammans med sin forskargrupp under de två senaste åren undersökt stödsystemen och de vidare konsekvenserna av verksamheten inom dem inom ramen för ett forskningsprojekt (Nuorten tukijärjestelmät haavoittuvuuden eetoksessa, 2017–2021) som finansierats av Finlands Akademi.
Fokus skiftas från individen till samhällsstrukturerna
– Våra forskningsresultat visar att utmaningarna i ungdomarnas livssituation i stödsystemen och praxis i dem framstår som problem. Dessa problem kopplas till de ungas individuella brister och tillkortakommanden som i sin tur kopplas till deras personlighet och karaktär. Individen definieras då ofta som otillräcklig på något sätt, säger Kristiina Brunila.
Stödet kan bli en sorts problemlösande som inte gynnar den ungas egna förhoppningar eller stärker hens aktörskap och delaktighet. Ungdomarna och de som jobbar med dem framför också kritiska synpunkter på stödsystemen, men i slutändan tvingas man göra det som man får pengar för.
– Resultaten i forskningsprojektet kan i ett bredare perspektiv förstås som en ytterligare förankring av marknadsekonomins accelererande individualism. I den förstås samhälleliga och sociala problem och ansvar som individuella val och handlingar. I vårt projekt vänds blicken från individen och mot samhällsstrukturerna. Vi återgår till att granska de politiska handlingar och mer övergripande praxis som i första hand skapar ojämlikhet, säger Brunila.
Forskningsresultaten i projektet pekar på flera problem:
- Det ter sig som att ungdomarna ges motstridiga eller omöjliga positioner inom utbildnings- och socialpolitiken: de unga avkrävs rätt sorts aktivitet, ansvar och deltagande i samhällets funktioner och debatter, men samtidigt betraktas de som passiva, omogna och okunniga.
- Unga vuxna och deras handlingsutrymme regleras av de knappa resurserna. Samtidigt erbjuder stödsystemen de unga insatser som uppmuntrar till valfrihet och företagande och som är kopplade till byråkrati, privatföretag och verksamhet inom tredje sektorn.
- Särskilt i den offentliga debatten luftas bekymmer om ungdomars passivitet, och orsakerna härleds ofta till individen. Ungdomar anses uppvisa bristande intresse, okunnighet om politik och samhälle, undermåliga färdigheter och kompetenser för att delta i det demokratiska samtalet och likgiltighet inför gemensamma angelägenheter. Demokratifostran i skolorna bör därför förbinda sig till principer som stöder det demokratiska hoppet så att den rådande samhällsordningen och dess orättvisor och ojämlikhet inte ter sig som ofrånkomliga.
- Utöver undervisning i finska erbjuds unga vuxna invandrare inom integrationsutbildningarna även omskolning och studier i olika kunskaper och färdigheter som anses trygga deras sysselsättningsmöjligheter. Sysselsättningen betraktas som den primära indikatorn för huruvida ungdomarna integrerats, medan övriga viktiga indikatorer åsidosätts. Arbetslöshet å andra sidan antas bero på individuella faktorer, även om unga invandrare i själva verket ofta stöter på diskriminering och rasism när de försöker komma ut i arbetslivet.
- Även i Finland kan man skönja den globala trenden av att de som fötts i slutet av året med större sannolikhet än sina jämnåriga får en ADHD-diagnos och åtföljande medicinering. Forskningslitteraturen förklarar fenomenet i psykosociala termer antingen med att skolmiljön ”utlöser” ADHD i den enskilda på grund av den kravfyllda miljön eller så att barnets ”omognad” tolkas som en aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Blicken riktas mot barnet medan man förbiser frågor om vad fenomenet säger om skolan och om vilken roll diagnostiska förklaringsmodeller spelar för praxis i skolverksamheten.
Ett material på över 300 intervjuer
Forskarna har samlat in material runt om i Finland genom intervjuer med unga i utbildningsorganisationer, fängelser, uppsökande ungdomsarbete, förberedande utbildning, program för handledning, rehabilitering och integrering, tjänster som stöder sysselsättning och utbildning bland unga samt i korttidsprojekt.
Sammanlagt gjordes över 300 intervjuer med ungdomar med varierande bakgrund och som huvudsakligen befinner sig utanför utbildningsinstitutionerna och arbetslivet samt med dem som jobbar med dessa ungdomar.
Forskningsmaterialet innefattar även dokument, statistik och medieinnehåll avseende politisk styrning.
Mer information
Projektledare Kristiina Brunila, telefon 050 310 9827, kristiina.brunila@helsinki.fi
Webbplats för projektet Nuorten tukijärjestelmät haavoittuvuuden eetoksessa