Sex förknippas ofta med mötet mellan två könsceller och kanske med händelserna innan själva befruktningen. Men hos största delen av alla levande varelser är sex helt frikopplat från fortplantning, inledde professor i evolutionsbiologi Lotta Sundström den första föreläsningen (15.10) i serien Sexualitet är mer än sex.
– Till exempel kan bakterier ta upp DNA-stumpar från miljön och inkorporera dem i sina egna gener eller byta ut genetiskt material med viruspartiklar som infekterar dem. Evolutionsbiologiskt sett är det här också sex. Sex är helt enkelt utbyte och omkombination av genetiskt material.
Sex ett sätt att socialisera
Allt behöver inte heller kretsa kring reproduktion. Homo- eller bisexualitet i djurvärlden kan också handla om att skapa sociala band och lösa konflikter, om att öva sig och avreagera sig. Giraffer, delfiner, lejon och elefanter är exempel på djur som i sin ungdom lever i flockar där homosexuellt beteende är ett sätt att umgås, berättar universitetslektor i zoofysiologi Mikael Segerstråle.
– Det här passar inte alls in i vår begreppsvärld av naturen. Därför har vi till exempel kallat det här beteendet för dominans.
Människan inte ensam om erotiken
Sex, sexualitet och erotik är något vi människor gärna vill förknippa med mänskligt beteende. Men de skillnader vi upprättar mellan djur och människor stöter på utmaningar av vår närmaste släkting, dvärgschimpansen bonobon.
– Parning ansikte mot ansikte finns hos bonobon. Den är inte heller sexuellt aktivt endast under en begränsad parningstid utan uppvisar erotiskt beteende även när den har ungar, förklarar professor i evolutionspaleontologi Mikael Fortelius.
Han använder medvetet ordet erotik om schimpansens beteende. Genom att alltid vara noga med att använda andra ord för djurens förehavanden än för människans har man också gått miste om ett halvt sekel av framsteg inom biologin, anser Fortelius.
Naturen ger inga enkla svar
Naturens många uttrycksformer väckte stort intresse hos publiken. Är det produktivt att jämföra djur och människors sexualitet och klistra på dem olika moraliska uppfattningar om vad som är rätt eller fel?, löd en av frågorna.
– Definitioner på vad som är naturligt eller onaturligt är nog något man bör akta sig för att använda när det kommer till människan, svarade kvällens kommentator från Hufvudstadsbladet, kulturredaktör Pia Ingström.
Lotta Sundström är inne på samma spår:
– Vi kan inte från naturen söka något rättesnöre för hur vi borde bete oss, men vi kan bättre förstå människans biologiska beteende genom att studera andra organismer och sätta det i ett sammanhang.
Under följande föreläsning den 29 oktober diskuteras sexualiteten och samhället. Då talar professor i juridik Johanna Niemi, kultur- och genusforskare, docent Annamari Vänskä, och docenten och sociologen Anna Rotkirch.