Diskussionen om AI och upphovsrätt har aktualiserats under de senaste åren, då AI-genererade verk deltagit i konsttävlingar, getts ut på skivor och använts i kommersiella produktioner. Det här har väckt frågor om rättigheter, ansvar och värdet av mänskligt skapande.
I sin avhandling ”Musical Works, Copyright, and Generative AI: Legal Perspectives on Originality and Authorship” har
Genom att på djupet utforska vad tekniken faktiskt innebär för skapande, blir både oron som de snabba framstegen gett anledning till och den juridiska oklarheten mer hanterbar, menar Ylikallio.
– Upphovsrättslagstiftningen i nuvarande form är i grunden tillräcklig för att hantera även AI-genererad musik, men det krävs nya sätt att tolka och tillämpa den. Min forskning utvecklar lösningar genom att bygga en bro mellan hur svåra upphovsrättsfall avgjorts i en traditionell kontext och hur motsvarande juridisk argumentation kan användas för att avgöra AI-musikens upphovsrättsliga status.
Klarare spelregler behövs
Tidigare forskning har ofta behandlat AI och upphovsrätt på en mer allmän nivå, men Ylikallio har gått in i musikens särskilda förutsättningar och utvecklat nya analytiska verktyg.
– Genom att bryta ner processen för att skapa musik i olika skeden – från grundläggande idéer fram till färdigt framförande – kan man tydligare avgöra vad som är originellt och ska skyddas, och vad som är öppet för alla att använda, säger Ylikallio.
I sin avhandling har Ylikallio konstruerat flera exempelkompositioner för att på så vis utforska kompositionsprocessen på ett djupare plan. De första är mycket enkla och består bara av grundläggande byggstenar, medan de följande successivt blir mer komplexa. På det sättet uppnås nyanserade insikter om hur mycket mänsklig kreativitet som krävs för att ett musikstycke ska få skydd. Detta är en tvärvetenskaplig metod som också mer generellt granskar hur gränsen mellan skyddad och icke-skyddad musik kan bedömas i ljuset av en musikteoretisk analys.
– I avhandlingen demonstrerar jag vilka typer av mänskliga kreativa val som skulle behövas för att AI-genererad musik skulle kunna åtnjuta upphovsrättsligt skydd. I praktiken krävs en omfattande stegvis finjustering av AI-modellen. Detta är dock i de flesta fallen varken ett praktiskt eller ekonomiskt realistiskt sätt att skapa musik.
Ylikallio vill med sin forskning bidra till att skapa tydligare spelregler för hur AI kan användas i de kreativa branscherna.
– Oklara regler riskerar att leda till konflikter mellan utvecklare, musiker och företag, och kan hämma både innovation och konstnärligt skapande, säger Ylikallio.
Experiment på Youtube gav idén
Anton Ylikallios forskning kombinerar på ett naturligt sätt hans två stora intressen i och med att han är både jurist och musiker, med examen i juridik från Helsingfors universitet och i musik från Sibelius-Akademin. Men det var ändå via en slump han hittade ämnet till sin doktorsavhandling.
– Intresset väcktes i december 2020 när jag såg ett lekfullt experiment på Youtube där två professionella musiker inte kunde skilja mellan AI-genererad och människoskapad musik. Då insåg jag att detta inte bara är ett fenomen som kommer att få stor betydelse för konstbranschen, utan också en juridisk fråga som behöver utforskas, säger Ylikallio.
Hans konstnärliga bakgrund bidrar till att han av naturen är intresserad av att följa med hur musikbranschen utvecklas, hur musikernas och kompositörernas ställning påverkas av AI och hur AI-verktygens roll bidrar till att utforma konstbranschen i stort.
Än så länge är det främsta användningsändamålet för AI-musik royaltyfri bakgrundsmusik. För många har AI-genererad musik blivit bekant via program som Suno och Udio, som möjliggör att vem som helst kan skapa musik helt enkelt genom att skriva in kommandon. De flesta använder programmen för skojs skull, men det innebär inte att de är problemfria. Både Udio och Suno har stämts för upphovsrättsintrång eftersom de använt skyddad musik för att träna sina modeller.
Om disputationen:
JM, MMus Anton Ylikallio disputerar 25.10.2025 kl. 12 vid Juridiska fakulteten med avhandlingen "Musical Works, Copyright, and Generative AI: Legal Perspectives on Originality and Authorship". Disputationen äger rum vid fakultetens enhet i Vasa, på adressen Ekgården (Storalånggatan 28-30), auditorium 405 (4:e våningen).
Opponent är professor Ansgar Ohly, Ludwig-Maximilians-Universität München, och kustos är professor Marcus Norrgård.
Kontaktuppgifter:
Anton Ylikallio
tel: 040 535 3947