Projektet SOSKIELI, som finansieras av Social- och hälsovårdsministeriet, fokuserar på fyra klientgrupper: barnfamiljer, familjer med barn med funktionsnedsättningar, ungdomar och över 65-åringar. Målet är att forskningsresultaten ska kunna tillämpas så väl inom socialpolitiskt beslutsfattande som inom praktiskt socialt arbete och välfärdsorganisationer samt inom universitetsundervisningen. Projektet leds av Camilla Nordberg, docent i socialpolitik vid Åbo Akademi. Vid Helsingfors universitet ansvarar universitetsforskare Meri Kulmala för projektet. Kulmala leder också Helsinki Inequality Initiative – INEQ.
Samarbetet kring temat språklig sårbarhet har initierats inom det inofficiella Satakieli-nätverket som uppstått inom INEQ:s nätverket. Satakieli-nätverkets medlemmar är intresserade av forskning och utveckling av den finländska välfärdsstatens och dess institutioners språkliga tillgänglighet.
– Det här forskningsämnet är aktuellt och betydelsefullt, eftersom språklig mångfald är ett viktigt politiskt tema både i Finland och i hela världen, säger projektet s ansvariga forskare Camilla Nordberg.
Projektet granskar flerspråkighet inom socialt arbete både i teorin och i praktiken i Österbotten och i huvudstadsregionen.
– Även om språklig sensitivitet är centralt inom all myndighetsverksamhet har vi egentligen rätt lite kunskap om hur professionella beaktar den språkliga mångfalden och sårbarheten i sin dagliga verksamhet, säger Nordberg.
Utmaningarna har ökat i och med digitaliseringen av socialtjänster.
– Vårt mål är att generera forskningsbaserad kunskap kring hur språklig sårbarhet tar sig i uttryck på socialarbetets olika delområden. Med hjälp av forskningsresultaten kan nya arbetsmetoder utvecklas som bättre beaktar och bemöter språkligt sårbara klientgrupper, berättar Nordberg.
Ojämlikheten har vuxit i och med ökad digitalisering på grund av pandemin
En språkligt svagare ställning leder också ofta till sårbarhet i mötet med servicesystemet. Språklig sårbarhet kan korrelera också med annan strukturell ojämlikhet, till exempel på grund av ålder, utbildningsnivå, kön eller funktionsförmåga.
– Många färska forskningsresultat som presenterats och diskuterats inom INEQ-nätverket har visat att i denna situation där Covid-19-pandemin ökat utbudet och användningen av digitala tjänster, så har de samtidigt ökat utmaningarna förknippade med dessa. Pandemin har på många sätt förstärkt existerande strukturell ojämlikhet, säger Meri Kulmala från INEQ.
Genom forskning är det viktigt att känna igen och erkänna strukturell sårbarhet och ojämlikhet samt hur de är sammanflätade. På så sätt kan man försöka hitta nya lösningar för att reparera situationen.
– I det här projektet binder vi oss till att producera kunskap och lösningar genom samforskning tillsammans med professionella, fortsätter Kulmala.
Nordbergs och hennes forskargrupps tidigare forskning visar att välfärdsinstitutionerna inte alltid känner igen de flerspråkiga klienternas behov och kan inte svara på dem. I stället för att göra socialtjänsterna mera språkligt tillgängliga förväntas förändring från klientens håll. Därför tar projektet tag i frågor om hur man kan uppmärksamma klientens språkliga sårbarhet både inom socialarbetets fysiska och digitala omgivningar, samt hur klarar sig socialt arbete i framtiden i ett allt mera flerspråkigt samhälle och hur främjar man språklig delaktighet i praktiken?
Förutom Nordberg och Kulmala arbetar universitetslektorerna Camilla Granholm (socialt arbete, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet), Eveliina Heino och Hanna Kara (socialt arbete vid Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitets) samt forskardoktor Antero Olakivi (spetsforskningsenheten om åldrande och vård CoE AgeCare) inom projektet. PM Anni-Maria Lassila (socialt arbete) jobbar som doktorand inom projektet.
I samarbetsprojekt deltar Åbo Akademis fakultet för pedagogik och välfärdsstudier samt Statsvetenskapliga fakulteten och Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Forskningsprojektet beviljades finansiering på 413 940 euro för tiden 1.11.2021–31.12.2023.
Mer information:
Meri Kulmala
Tfn 029 412 3627
meri.kulmala@helsinki.fi