Evenemanget ordnades av Helsingfors universitets multidisciplinära initiativ för forskning om ojämlikheten i samhället, INEQ.
Inrikesministeriet har redan länge påtalat att det också med tanke på landets inre säkerhet är viktigt att bekämpa den ökande ojämlikheten. Inrikesminister Maria Ohisalo (gröna) berättade i sitt öppningstal hur utsattheten syns för de myndigheter som bedriver säkerhetsarbete – bakgrunden är bristen på möjligheter i samhället och utsiktslösheten inför framtiden. Utöver dessa aspekter bör man förebygga uppkomsten av olika skuggsamhällen där extremism och våld kan förekomma.
Ministern konstaterade att forskning är utgångspunkten för all god politik. Hon ansåg att det är viktigt att politikerna reserverar tid i sina scheman för att träffa forskare, och att de också läser in sig på forskningen inom sina ansvarsområden. Ohisalo har själv doktorerat i sociologi med en avhandling om brödköer.
Ojämlikhet är ett komplext forskningsområde – och som begrepp är det osystematiskt
Professor och filosof Antti Kauppinen från Helsingfors universitet behandlade temat utifrån sitt begrepp om ojämbördighet, enligt vilket den viktigaste formen av jämlikhet är jämbördighet, och ojämbördighet dess motpol. Om individer befinner sig i ojämlika positioner råder en hierarki mellan dem där vissa är överordnade andra och har övermakt gentemot de underordnade. Detta innebär att den som är föremål för maktutövning har mindre att säga till om och hens intresse mindre vikt visavi de överordnades göranden, vilket i sin tur möjliggör exploatering och förödmjukelse. Också det att vissa favoriseras och andra diskrimineras, oavsett meriter, vittnar om ojämbördighet. Sådan ojämbördighet syns inte i de typer av statistik som vanligtvis används som indikatorer på ojämlikhet. Exempelvis säger Ginikoefficienten inget om huruvida människor behandlats jämlikt.
– Ju mer samhället domineras av marknadskrafter och ju mer saker kommersialiseras, desto mer sannolikt är det att ekonomisk ojämlikhet också leder till ojämbördighet. Exempelvis i det fall att någon tvingas sälja sitt arbete till nästan vilket pris som helst, handlar det om ojämbördighet. Ett sätt att stoppa den här utvecklingen vore något i stil med en basinkomst, konstaterade Kauppinen.
Universitetslektor Lauri Kokkinen från Tammerfors universitet har undersökt den arbetsgrupp som regeringen Sipilä tillsatte och professor Juho Saari ledde i syfte att behandla ojämlikheten.
– I arbetsgruppens rapport framkom att man av forskningen förväntar sig en exakt lägesbild över ojämlikhetsutvecklingen. Med tanke på gruppens arbete var det problematiskt att det bland forskarna inte fanns någon allmänt godtagen koncensus om definitionen av begreppet, och därför heller ingen möjlighet att presentera någon enhetlig lägesbild. I studien används begreppet ojämlikhet parallellt med till exempel diskriminering och fattigdom, sade Kokkinen. Han påpekade att forskare bör fästa uppmärksamhet vid att de förslag till lösningar de lägger fram är såväl effektiva som genomförbara, det vill säga att de bör beakta hur väl den föreslagna åtgärden passar in i rådande tänkesätt och den övriga politiken.
Biträdande professor Sonja Kosunen från Helsingfors universitet griper sig an ojämlikhetsproblematiken utifrån fostran och utbildning.
– Då talar man om tillgång, tillgänglighet och resultat. Det vill säga huruvida alla barn exempelvis erbjuds en daghemsplats nära hemmet, för vem olika former av utbildning är möjliga och hurdana inlärningsresultat som uppnås.
Sonja Kosunen konstaterade att det är forskarnas uppgift att reda ut och visa det som sker exempelvis i skolvardagen och hur fenomenet syns i ett bredare perspektiv. När forskningen observerat något som skapar ojämlikhet är det ett ideologiskt beslut från politikernas sida att åtgärda eller inte åtgärda situationen.
– Bakom den socioekonomiska uppdelningen mellan skolor ligger exempelvis möjligheten att välja skola, något som särskilt den övre medelklassen och överklassen utnyttjar när de väljer skola för sina barn utgående från ämnesbetoning och långt A-språk. Samtidigt kan socioekonomiskt sett mycket olikartade grupper bildas inom en skola genom att skolorna utformar klasser utifrån dessa val, konstaterade Kosunen. Hon lyfte fram den ojämlika utvecklingen också på Sveriges privatskolemarknad, och i nivåindelningen i belgiska skolor, vilken i forskningen observerats orsaka negativa tankar om skolan bland de barn som placerats på de lägre nivåerna.
Drar politiker tillräcklig nytta av forskarna?
Regeringen har i sitt program förbundit sig till faktabaserat beslutsfattande. Till stöd för detta övervägs en återgång till de tidigare allmänna beredande kommittéerna. Minister Ohisalo berättade att hon även stöder en fortsättning för den försökskultur som den förra regeringen inledde. Regeringen kommer också att avsätta medel i budgeten bland annat för ett försök med negativ inkomstskatt.
– En motion som en politiker lägger fram har dessutom bättre möjligheter att godkännas om politikern samtidigt lägger fram till exempel en handlingsmodell som testats någonstans och vars effektivitet utvärderats, också så att effekterna kan påvisas i siffror, konstaterade Ohisalo. Också utvärderingsforskningen utgör en viktig länk mellan politik och forskning: i utvärderingsforskningen utreds hur och varför de genomförda reformerna har lyckats. Forskning som enbart utformas som effektivitetsstudier ger inte nödvändigtvis information om varför någon viss åtgärd fungerar eller inte.
Som exempel på lyckad dialog mellan forskningen och politiken gav Antti Kauppinen beredningen av den Informationspolitiska redogörelsen under den förra regeringsperioden. Kauppinen var en av dem som bidrog till redogörelsen.
Sonja Kosunen uppmärksammade att kommunikation och medier är förmedlande faktorer som uppmärksammar politikerna på forskningen. Kommunikationsfärdigheter gagnar forskare.
– Det är också välkommet att tjänstemän och politiker kontaktar forskarna personligen; man kan skriva eller ringa upp dem, uppmanade Kosunen.
Inspelning från evenemanget. Evenemanget ingår i Vetenskapshörnans programserie Crazy World, där man söker orsaker och lösningar på ojämlikheten och uppdelningen i världen.