Forskning pekar ut Audi- och BMW-förare – statusbilarnas förare är i genomsnitt mer själviska

Varför tycks Audi- och BMW-förare ofta köra som idioter? Är det bilen som får dem att bete sig aggressivt i trafiken eller är det snarare så att en viss typs människor dras till bilar av det här slaget och bryter mot reglerna i större utsträckning? Forskning som gjorts vid Helsingfors universitet ger svar på frågan.

Jan-Erik Lönnqvist, professor i socialpsykologi, hade gjort samma observation som så många andra som rör sig i trafiken: det verkar som att Audi- och BMW-förare betydligt oftare än andra struntar i reglerna och kör hänsynslöst.

– Jag hade personligen lagt märke till att det väldigt ofta är snabba tyska bilar som kör mot rött, som inte ger väg åt fotgängare och som allmänt taget kör hänsynslöst och för fort, säger Lönnqvist som är professor i socialpsykologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Tidigare forskning har bekräftat att förare med dyra bilar oftare bryter mot trafikreglerna. Ett vanligt antagande för att förklara det här fenomenet har varit att förmögenhet har en korrumperande effekt på människan, viket bland annat resulterar i statuskonsumtion och ett oetiskt agerande i olika situationer.

Lönnqvist svängde på steken och ställde frågan om det snarare är så att det finns en viss typ av människor som dras till högstatusbilar oberoende av deras förmögenhet och som därtill har en tendens att bryta mot trafikreglerna.

För att få svar gjordes en undersökning bland konsumenter i Finland. Totalt 1892 bilägare svarade på frågor om hurdan bil de kör och hur de konsumerar, men också på frågor om förmögenhet och på frågor som testade deras personlighet. Svaren analyserades enligt femfaktormodellen som är den mest allmänna modellen för att mäta personliga egenskaper och som bygger på fem centrala personlighetsdrag (öppenhet, samvetsgrannhet, emotionell stabilitet, utåtriktning, vänlighet).

Svaret var entydigt: självcentrerade män som är stridslystna, omedgörliga, osympatiska och oempatiska äger i klart större utsträckning statusbilar som Audi, BMW och Mercedes.

– De här personlighetsdragen förklarar viljan att äga statusprodukter och samma personlighetsdrag förklarar också varför de oftare än andra bryter mot trafikregler, säger Lönnqvist.

Lönnqvist påpekar att pengar naturligtvis är en förutsättning för att äga statusprodukter och att rika personer därmed oftare kör med statusbilar än andra.

– Men vi kunde ändå se att de som var mer ovänliga till sin personlighet hade en större dragning till statusbilar. Det är personer som ofta tycker att de är bättre än andra och som vill att det ska synas utåt.

Samvetsgranna dras också till statusbilar

Ett resultat som var mer oväntat var att det också finns en annan personlighetstyp som dras till statusbilar: de samvetsgranna. Människor av den här personlighetstypen är i regel duktiga, ambitiösa, pålitliga och välorganiserade. De sköter om sig själva och sin hälsa och utmärker sig ofta också i arbetslivet.

– Antagligen förklaras den här kopplingen av deras kvalitetstänk, att de uppskattar hög kvalitet. Alla bilmärken har ju en viss image och genom att köra med en pålitlig bil signalerar de samtidigt utåt att de är pålitliga, säger Lönnqvist.

Kopplingen mellan de samvetsgranna personlighetsdragen och intresset för statusbilar fanns både bland män och bland kvinnor. Däremot fanns det ingen koppling mellan självcentrerade personlighetsdrag och statusbilar bland kvinnor, utan det var bara bland männen som det här sambandet gick att utläsa. Lönnqvist har inte ett direkt svar på vad det kan bero på. En möjlighet kan vara att bilar helt enkelt inte har samma betydelse som statusmarkör för kvinnor.

Det är få som forskat kring lyxkonsumtion utifrån femfaktormodellen och Lönnqvist tror att man genom mer forskning kunde få en ökad förståelse för motiven bakom konsumtion av det här slaget.

– Det skulle vara fint om det fanns fler alternativa sätt att konsumera på som visar på status och som är hållbara, i stället för de slag av ytlig lyxkonsumtion som vi så ofta ser med negativa konsekvenser. Vi ser ju redan att det håller på att bli något av en statusgrej att köra elbil, medan det inte längre är lika tufft med stadsjeepar som förorenar maximalt mycket.

 

Pressmeddelandet bygger på Jan-Erik Lönnqvists artikel ”Not only assholes drive Mercedes. Besides disagreeable men, also conscientious people drive high-status cars”.



Mer information:

Professor Jan-Erik Lönnqvist, jan-erik.lonnqvist@helsinki.fi

Tfn: +358 50 415 4567