Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto 1/2025.
Den trettiotreåriga manliga fången hade redan flera domar för narkotika- och våldsbrott bakom sig. Han såg egentligen inget annat alternativ i sitt liv.
— Enligt honom var det så här hans liv hade blivit. Om han hamnade i fängelse igen skulle det inte vara så farligt, berättar Emma Villman, forskare i kriminologi.
I samband med sin doktorsavhandling träffade Villman 45 fångar som skulle friges från öppna fängelser och frågade dem om deras förväntningar på friheten. Många såg på sitt nya liv med förväntan. För andra, som den 33-åriga mannen, verkade det enda alternativet vara att fortsätta med ett kriminellt liv.
— Mitt antagande var att de förväntningar fångarna hade förutspådde hur deras framtida liv i friheten skulle se ut.
Subventionerade anställningar
Det visade sig inte stämma. I uppföljningsintervjuerna som genomfördes sex och ett halvt år efter frigivningen visade det sig att omständigheter kring frigivningen och slumpen spelade en stor roll.
— Den viktigaste frågan var om fången hade förutsättningar för att bygga upp ett nytt liv, till exempel om personen hade ett hem, ett arbete eller en make/maka. Framför allt var arbetsplatsen väldigt viktig, även som subventionerat anställd, konstaterar Villman.
Å andra sidan kunde motgångar efter frigivningen, som till exempel skilsmässa, arbetslöshet eller en nära anhörigs död, lätt leda tillbaka till ett kriminellt liv.
Att komma in i vardagslivets rytm
Det fanns också andra typer av berättelser. Den tidigare nämnda 33-åriga mannen blev till exempel placerad i övervakad frihet på prov och fick hjälp med att få ett jobb i en sportbutik, som ägdes av en bekant till honom. Det här gjorde det möjligt för honom att komma in i vardagslivets rytm och bli en del av samhället.
— När vi träffades verkade han nöjd med sina rutiner. Nu använde han bara droger ibland, berättar Villman.
Villman berömmer systemet med frihet på prov, som gör det möjligt för fångarna att bo på egen hand under övervakning redan innan straffet är slut.
— Baserat på mitt material hjälpte det helt klart fångarna att integreras i samhället.
Nu placeras drygt en fjärdedel av dem som avtjänar ett fängelsestraff i frihet på prov. Emma Villman skulle gärna se att frihet på prov blev mer allmänt bland de fångar som metoden lämpar sig för.
Emma Villmans doktorsavhandling Pathways to desistance from crime: Expectations and challenges upon release from open prisons granskades den 24 januari vid Statsvetenskapliga fakulteten.
Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.