Att adoptera ett barn — adoption kan också vara ett juridiskt verktyg för erkännande av regnbågsfamiljer eller medföräldraskap

Jag fick nyss mitt första barn och erfarenheten har gjort mig mycket mer medveten om de icke-traditionella sätten att bilda en familj, skriver Visa Kurki i sin kolumn.

Kolumn har publicerats i tidningen Yliopisto 6/2024.

Jag fick nyss mitt första barn. Barnet är biologiskt, men jag och min fru var också med i en adoptionsprocess, som dock blev avbruten.

Erfarenheten har gjort mig mycket mer medveten om de icke-traditionella sätten att bilda en familj samt den bakomliggande juridiken.

Enligt dagens adoptionslagstiftning har vi en så kallad ”stark adoption”. Detta betyder att adoptivbarnet uppfattas på alla sätt som adoptivföräldrarnas barn.

Före 1980 var adoptionslagstiftningen annorlunda, och adoptivbarn kunde till exempel ärva sina biologiska föräldrar. Denna regel kan fortfararande gälla för dem som är adopterade före den 1.1.1980.

Tidigare kunde man i vissa fall till och med hemlighålla adoptionen från barnet eller från resten av världen. I dag försöker man respektera barnets behov att få veta om och vara i kontakt med sina rötter. Sedan 2012 har en så kallad öppen adoption varit möjlig. I öppen adoption besluter domstolen att barnet har rätten att träffa sin tidigare förälder eller hålla kontakt med den.

Både juridiskt och etiskt komplicerat

Adoption kan också vara ett juridiskt verktyg för erkännande av regnbågsfamiljer eller medföräldraskap. Förälderns make blir i detta fall barnets juridiska förälder. Barnet kan dock bara ha två juridiska föräldrar, medan hen kan få fler vårdnadshavare. Man har i sådana här situationer också använt sig av öppen adoption så att den som ger bort föräldraskapet får rätten att träffa barnet.

Ett specialfall är surrogatmoderskap, där någon blir gravid med avsikten att ge barnet för adoption. Detta är både juridiskt och etiskt komplicerat.

Speciellt kritisk har man varit mot kommersiellt surrogatmoderskap, där den som föder barnet får ett arvode. Rädslan är att detta kan leda till problematiska maktförhållanden.

Jag lever nu i en traditionell, biologisk kärnfamilj. Juridiskt sett är detta mycket enkelt. Jag har dock fått lära mig hur komplicerat det kan bli.

Skribenten är biträdande professor i allmän rättslära på juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.