Du är hungrig och fiskar upp telefonen ur fickan. Några klick och så är maten vid din ytterdörr. Problemet är löst och hungern ett minne blott. Snabbt och enkelt, ja, nästan magiskt. Men vad är det som egentligen sker då vi gör vår till synes enkla beställning av mat via en app så som Wolt eller Foodora? Hur påverkas människorna som arbetar för dem av det här systemet?
Det här är något som sociologen Olivia Maury tagit reda på. Hon forskar i hur arbetet via de olika applikationerna, så kallade digitala plattformar, fungerar samt hur och vilka slags skillnader mellan arbetarna som skapas via dem.
– Jag fokuserar på migranter som arbetar via de här plattformarna och som också utgör majoriteten av arbetskraften på dem. Jag är intresserad av att sätta samman olika aspekter i migranternas liv och vill se på de här plattformarna ur deras synvinkel och erfarenheter, är plattformarna ett problem eller en möjlighet?
Hennes forskning görs i anknytning till det nordiska projektet Tackling Precarious and Informal Work in the Nordic Countries (PrecaNord 2022–2026), som handlar om prekärt och informellt arbete i Norden.
Juridik, rasism och algoritmer
Maurys forskning baserar sig på intervjuer med migranter som arbetar som matbud eller städare via olika digitala plattformer. Vissa av dem har nyligen anlänt till Finland, medan andra bott här i närmare tio år. I sin forskning har hon även använt sig av etnografiska metoder, vilket i det här fallet innebär att hon följt med de som arbetar som matbud då de levererat mat, eller träffat dem som städar mellan olika städjobb ute på stan.
Det som Maury kommit fram till i sin forskning om migranter och deras arbete via olika digitala plattformar är att arbetet baserar sig på att dela upp och splittra arbetskraften på olika sätt.
– Plattformarna baserar sig på en slags entreprenörsanda där människorna tvingas tävla om arbetspassen som finns. Det finns hela tiden en tanke om att man ska göra mer och snabbare för att få mera inkomster. Det här gör att de som arbetar sporras till att inte se varandra som arbetskolleger, utan som självständiga individer som individuellt ska göra ett så bra arbete som möjligt.
Samtidigt som de som arbetar ställs mot varandra så skapas också andra hierarkier och ojämlikhet mellan arbetarna, som bland annat bottnar i deras olika juridiska status i landet.
– Till exempel så har vissa uppehållstillstånd för bara ett år i taget, medan andra kanske har ett för fyra år. För att kunna förnya sitt tillstånd måste man bland annat ha tillräckligt med pengar, vilket gör att man måste arbeta mer och tävla ännu hårdare om de arbetstillfällen som finns. Det här gör också att vissa personer är i en svagare position gentemot den kontroll som utövas via plattformarna och kanske inte vågar säga emot ifall de blir felbehandlade, eftersom de då riskerar att bli utan jobb och pengar.
En ytterligare dimension blir enligt Maury också den rasism som de som arbetar via plattformarna möter och som kan intensifieras av plattformarnas algoritmer.
– De intervjuade upplevde ibland att kunderna som gav vitsord för till exempel en matleverans eller städning baserade sitt omdöme på rasistiska tankar och åsikter. Att personen sedan får en lägre rating i appen kan försämra hens framtida jobbmöjligheter och därmed möjligheter att tjäna tillräckligt för sitt uppehållstillstånd. På det här sättet bidrar appens algoritm till att skapa ytterligare skillnader mellan människor.
“Vi ska inte automatiskt tro att all ny teknologi är bra”
Den separering som skapas på plattformen resulterar i att det blir svårt för dem som arbetar via dem att samarbeta och tillsammans ställa krav på arbetsgivaren.
Det här skapar enligt Maury en paradox. Samtidigt som plattformarna separerar sina arbetare, så är deras grundidé baserad på att alla människor använder sig av samma plattform och fungerar i ett slags nätverk.
– Logiken i dem baserar sig på att människor sammanförs via de här plattformarna och att alla på något sätt måste samarbeta för att de ska fungera, både kunder och arbetare.
Enligt Maury är det därför viktigt att lyfta upp allt det mänskliga arbete som finns bakom plattformarna och den teknologi som möjliggör dem. Det här för att motarbeta bilden av att saker bara sker då en kund beställer något.
– En av forskningsdeltagarna som arbetar som matbud beskrev plattformarna som någonting som framstår som magi, att maten bara magiskt dyker upp. Enligt honom vore det dock viktigt att fästa uppmärksamhet vid den som utför arbetet och under vilka arbetsförhållanden, alltså lön, tidspress, migrationsstatus, väder och dylikt.
Att använda termer som magi för att beskriva plattformarna representerar enligt Maury också ett sätt att prata där olika former av digital teknologi ses som något helt nytt och revolutionerande. Det här är något som enligt Maury ofta döljer det faktum att mycket av dagens teknologi bygger på tidigare sätt att organisera mänskligt arbete.
– Olika typer av bud har funnits väldigt länge, och det att de förmedlas via en plattform är bara en viss sorts utveckling från det. Vi ska inte automatiskt tro att all ny teknologi är bra.
Mer transparens och bättre skydd behövs
Genom att förstå hur de olika plattformarna fungerar i förhållande till vem som arbetar där, hoppas Maury kunna bidra med kunskap om hur samtidens arbetsliv ser ut för vissa utsatta grupper samt peka ut mer generella tendenser vad gäller arbetslivets förändring.
– Jag hoppas att det här kan hjälpa myndigheter att utveckla sådana policyn och lagstiftning som behövs för att arbetare med olika typer av migrationsstatus ska få det bättre ställt.
Maury säger att myndigheterna och de som arbetar på plattformarna nämligen kan ha olika perspektiv på vilka slags förändringar som behövs.
– Ofta handlar den offentliga diskussionen om huruvida de som jobbar för de här plattformarna ska ses som anställda eller egenföretagare. Men synvinklarna bland dem som arbetar varierar mycket. Alla vill inte nödvändigtvis vara anställda eftersom ett arbetskontrakt ibland ses som något begränsande som gör att man inte får arbeta när man vill och hur mycket man vill.
De som Maury intervjuat efterlyser andra förändringar.
– Många av de intervjuade för fram att det borde finnas mer riktlinjer och strukturer för att öka transparensen på plattformarna. Till exempel hur olika avstånd kalkyleras och på vilken basis de blir betalda, något som för tillfället inte är transparent och som ställer dem i en ojämlik position i förhållande till plattformen.