Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto 5/2023.
Det gemensamma målet är en högre sysselsättningsgrad, men det råder oenighet om hur man ska gå tillväga för att uppnå målet. Olika regeringar har genomfört den ena arbetsmarknadspolitiska reformen efter den andra. Aktiveringsmodellen kom och gick, den nordiska arbetsförmedlingsmodellen har tagits i bruk och en överföring av AN-tjänsterna till kommunerna är under beredning. Just nu går debatten het om graderingen av inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner.
Även om sysselsättningsgraden på senaste tid har varit högre än på länge, finns det fortfarande cirka 250 000 arbetslösa arbetssökande i Finland. Antalet långtidsarbetslösa uppgår till 85 000. I offentligheten är det ekonomiska experter, tjänstemän och politiker som diskuterar hur arbetslösheten ska bekämpas. De arbetslösa själva får sällan sin röst hörd.
En ny kvalitativ studie, baserad på materialet från Finska Litteratursällskapets textinsamling Työttömän tarina (Den arbetslösas berättelse), råder bot på detta. I sina texter beskriver de arbetslösa sin vardag och sina sinnesstämningar. Sociologerna Lena och Sari Näre berättar att stress och psykiska symtom är vanliga.
— 40 procent av de arbetslösa som deltog i undersökningen sa att de har upplevt långvariga psykiska symtom, såsom depression. En del av dem hade självskadetankar, säger Sari Näre.
Strikt övervakning
Forskarna menar att det främst är den stränga sysselsättningspolitiken som orsakar stress. I den ingår både det gamla kravet att ständigt stå till förfogande på arbetsmarknaden och i allt högre grad även krav på att vara aktiv.
Det gäller att vara aktiv enligt systemets krav, genom att delta i arbetskraftsutbildningar, praktik eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Att vara aktiv på ”fel” sätt kan i sin tur leda till förlorad arbetslöshetsersättning eller utdragna utredningar, som ibland kan verka ogrundade.
— Det kan ta månader att reda ut om en arbetslös person trots allt kan anses vara anställd, studerande eller egenföretagare. Under tiden har den arbetslösa inget att falla tillbaka på.
Inte undra på att människor blir sjuka och deprimerade och att deras arbetsförmåga försämras, konstaterar Sari Näre.
— Man kan fråga sig hur många arbetstillfällen som gått förlorade på grund av det här.
Trauma och värde
Forskarna tolkar de arbetslösas erfarenheter från ett traumaperspektiv. Det är traumatiskt att uppleva att man inte längre har kontroll över sitt eget liv. De arbetslösa upplever känslor som besvikelse och meningslöshet, och även skam. Sådana känslor leder till social isolering.
— I Finland har vi en stark arbetsmoral som framhävs av samhällets normer och värderingar. För den som hamnar utanför arbetslivet kan redan förändringarna i vardagen vara ett hårt slag, menar Sari Näre.
Trots att du är arbetslös kan du känna dig värdefull, till exempel i din familje- och vänkrets eller genom frivilligarbete. Även om allmännyttigt frivilligarbete är tillåtet kan det i vissa fall leda till utredningar om arbetets art, eller till och med till att man går miste om sin arbetslöshetsersättning.
Under lupp
De arbetslösa lever i ett mellantillstånd och de vet inte hur länge tillståndet kommer att vara.
— Det här läget blir till ett tillstånd av social smärta och lidande på grund av den press som de arbetslösa upplever: den ständiga övervakningen och bestraffningen och kampen mot en till synes nyckfull byråkrati, förklarar Sari Näre.
Det kan vara en chock för ansvarskännande arbetstagare att upptäcka att systemet misstänker dem och att hotet om bestraffning ständigt hänger över deras huvuden. Situationen förvärras av stigmatiseringen av arbetslösa i offentligheten.
Sari Näre, som är förtrogen med de arbetslösas erfarenheter och det arbetskraftspolitiska systemet, säger att hon blev förvånad över systemets rituella karaktär.
— Det verkar som om det är viktigare att fastställa att personen är arbetslös arbetssökande än att dra nytta av personens förmågor.
Det rituella börjar redan då man fyller i ansökningsblanketten för dagpenning – varje dag av arbetslöshet måste fyllas i separat. Och så har vi den ständiga redovisningsskyldigheten för att uppfylla även de mest motsägelsefulla krav: begäran om utredning, inlämningsdagar, otydligt kommunicerade bestämmelser.
Individens börda
Utöver själva jobbsökningen är det för många ett heltidsjobb att brottas med det byråkratiska systemet.
— Man kan inte ta semester från arbetslösheten, påpekar Lena Näre.
Stress på grund av arbetslöshet kan ge symtom som liknar utmattning i arbete och leda till allmän trötthet, då vila inte längre hjälper. Tidigare episoder av utmattning kan också öka risken för att bli deprimerad under arbetslöshet.
Den förra Työttömän tarina-insamlingen gjordes 1993, under 1990-talets lågkonjunktur. Deltagarantalet var rekordstort, över 1 100 personer deltog.
— Då var arbetslösheten en mer kollektiv upplevelse. I den nya insamlingen framträdde inte samma känsla av gemenskap. De arbetslösa upplever att samhället ser felet hos individen, säger Lena Näre.
Coronakrisen förändrade tillfälligt den allmänna uppfattningen.
— Till exempel syntes det här i insändarspalterna där arbetslösa tillfälligt urskuldades, eftersom så många hade permitterats.
Man förstod att arbetslöshet kan bottna i externa faktorer. Nu är det bortglömt igen, säger Lena Näre.
För mycket utbildning?
De flesta arbetslösa som deltog i undersökningen hade högskoleutbildning eller annan expertbakgrund.
— Utbildningslöftet gäller inte i en allt mer prekariserad värld där korttidsanställningar är vanliga, särskilt inte inom vissa branscher och regioner, säger Lena Näre.
Utbildningen måste vara den exakt rätta. En arbetslös akademiker som deltog i undersökningen ansåg sig ha "för mycket utbildning". Många inom de kreativa yrkena, från konstnärer till forskare, befinner sig i en svår situation.
— De kämpar ständigt med hur de definieras: är de företagare eller tillgängliga på arbetsmarknaden om de organiserar utställningar eller deltar i kongresser, säger Sari Näre.
Lägre utbildade stöter på problem av andra slag.
— Många jobb som tidigare inte krävde någon utbildning eller där man kunde läras upp på jobbet kräver nu en examen, konstaterar Lena Näre.
I det insamlade materialet fanns även texter av unga vuxna som inte alls hade kommit in på arbetsmarknaden.
— Det kan bero på fattigdom som överförts i flera generationer, mobbning, depression och hälsoskäl.
Känslorna med i ekvationen
Forskarna anser att det grundläggande problemet med det nuvarande systemet är den mekanistiska synen på människan. Man förlitar sig för mycket på styrkan i förpliktelser och sanktioner, medan individens egenskaper och känslor inte tas i beaktande.
Forskarna efterlyser en förändring i människosynen: alla måste få uppleva att de kan påverka sina liv.
— De som missbrukar arbetslöshetsersättningen eller är arbetslösa hela livet är en mycket liten minoritet, poängterar Sari Näre.
Om man avvecklade kontroller och karenstider skulle man närma sig ett system med medborgarlön. Lena och Sari Näre berättar om de positiva resultaten från försöket med medborgarlön 2017–2018.
De som mottog medborgarlön upplevde sitt mentala och ekonomiska välbefinnande som bättre än jämförelsegruppen, och sysselsättningseffekten påverkades också positivt: de som mottog medborgarlön hade i genomsnitt sex fler arbetsdagar under året än jämförelsegruppen.
Sysselsättning och arbetslöshet diskuteras främst i ekonomiska termer. Den känsloekonomiska betydelsen bör också tas i beaktande, säger Lena Näre.
— Individens uppfattning om sin situation och position har också en stor ekonomisk inverkan.
År 2018 ordnade Finska Litteratursällskapet (SKS) skrivtävlingen Työttömän tarina, som behandlade arbetslöshet. Lena Näre och Sari Näre analyserar materialet från över 200 skribenter i sin bok Työttömyys sattuu. Arjen kamppailuja työllistämistoimien rattaissa (Gaudeamus, 2022).
Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.
Tillfällig stress är ofta användbar i situationer som kräver problemlösningsförmåga och kreativitet. Långvarig stress har motsatt effekt. Den belastar kroppen och orsakar obehagliga symptom.
— Ju mer komplex eller krävande en uppgift är, desto mer försämrar stress vår förmåga att utföra den, säger hjärnforskaren professor Minna Huotilainen.
En sådan uppgift kan till exempel vara att den arbetslösa ska reflektera över sin jobbsökning och sina karriärmöjligheter.
— Framför allt påverkar stress visioner och framtidsplaner. Också ambitionsnivån sjunker.
Det kan till exempel återspeglas i hur mycket du anstränger dig när du skriver en jobbansökan. Enligt Huotilainen är brådskan en paradox i de arbetslösas liv.
— Utomstående tror att den som är arbetslös har oändligt med tid. Men känslan av brådska kommer från stressen.
Enligt Huotilainen skiljer sig den stress som uppstår i arbetslivet från den press som de arbetslösa upplever. Arbetsgemenskaper kan utveckla stressande arbetssätt där arbetstagarna jäktar omkring och gör många saker samtidigt. Det är också krävande, men stressen är gemensam.
— De arbetslösa upplever däremot stress av att lämnas utanför samhället. Vi är flockdjur och födda med ett panikartat behov av att hitta tillbaka till gemenskapen.
En lösning kan vara grupper där arbetslösa får dela med sig av sina tankar, säger Huotilainen.
— Om man i arbetslivet mår bra av att höra skratt från kafferummet, var finns då kafferummet för de arbetslösa? Det skulle kunna vara på kontoret hos en frivilligorganisation eller en förening för arbetslösa.
Gemenskapen påminner oss också om att det finns många andra med likadana erfarenheter.