Svårighet att urskilja språkljud, så kallade fonem, ligger i bakgrunden för personer med dyslexi. Mänskligt tal varierar hela tiden och samma fonem kan låta olika t.ex. beroende på var i ordet ett visst språkljud finns eller vem som uttalar ordet. För att förstå vad som sägs måste lyssnaren identifiera språkljuden. Denna avkodning kan vålla svårigheter för personer med dyslexi.
I studien använde forskarna de finska vokalfonemen /i/ and /æ/. En av uppgifterna gick t.ex. ut på att deltagarna skulle meddela när de upptäckte att vokalen ändrade från i-ljud till ä-ljud.
– I de fall där vi introducerade en variation i språkljudsflödet vållade förändringen svårigheter för personer med dyslexi. När ingen variation gjordes, verkade hjärnans sätt att processa språkljud inte påverkas av dyslexin. Det här tyder på att personer med dyslexi har svårare att klassificera språkljud i sitt modersmåls fonemkategorier, säger forskardoktor Paula Virtala vid Helsingfors universitet.
Kunskapen om dyslexins hjärnmekanismer kan utnyttjas i utvecklingen av rehabiliteringsmetoder eller vid planeringen av förebyggande insatser för babyn och små barn med ärftlig risk för språkliga svårigheter.
Skillnaderna syntes med EEG
I studien som publicerats i tidskriften Scientific Reports undersökte man hjärnans verksamhet med elektroencefalografi (EEG). I studien deltog 38 vuxna varav 18 personer med dyslexi och 20 personer med typisk läskunskap.
Deltagarna hörde ett flöde av de finska språkljuden med varierade tonhöjd, dels i en passiv situation, då de koncentrerade sig på något annat, dels i en aktiv situation i vilken deltagarna skulle reagera på fonemförändringen genom att trycka på en knapp.
Deltagarnas hjärnaktivering i samband med fonemförändringen skiljde sig både i den passiva och i den aktiva situationen. Personer med dyslexi gjorde också fler fel i en uppgift som utfördes under den aktiva situationen.
Forskarna kommer att utnyttja den nya kunskapen i forskningsprojektet Lukivauva som undersöker språklig utveckling hos barn, särskilt hos barn som har föräldrar med dyslexi.
– I undersökningar med vuxna deltagare kan vi använda ett mer tidskrävande forskningsupplägg och ett bredare spektrum av metoder än då deltagarna är barn, berättar Paula Virtala.
Forskningsprojektet Lukivauva utförs vid enheten för kognitiv hjärnforskning vid Helsingfors universitet i samarbete med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Helsingfors universitetssjukhus och Jyväskylä universitet.
För ytterligare information:
Paula Virtala, PsT, forskardoktor, Helsingfors universitet
E-post: paula.virtala@helsinki.fi
Referens: Virtala, P., Talola, S., Partanen, E., Kujala, T. Poor neural and perceptual phoneme discrimination during acoustic variation in dyslexia. Scientific Reports 2020. https://doi.org/10.1038/s41598-020-65490-3