I en av de farligaste sortens slaganfall, subaraknoidalblödning (SAB), är dödligheten under de första månaderna 40–50 procent.
SAB:s världsomfattande incidenstal anses vara ungefär sex till sju årliga fall per 100 000 människor. Eftersom den här sortens hjärnblödning är så sällsynt har man ansett att den har nästan obefintliga effekter på befolkningsnivå. Enligt tidigare bedömningar står SAB för endast fyra procent av alla dödsfall som orsakats av slaganfall.
Även om man känt till att det främst är personer i medelåldern som drabbas av sjukdomen har man inte tidigare kunnat utföra tillförlitliga undersökningar av hur många dödsfall bland den arbetsföra befolkningen som sjukdomen lett till: Av dem som får SAB dör till och med var fjärde person innan hen hunnit få sjukhusvård. Många länder registrerar dödsorsaken för dessa SAB-patienter som något mer sannolikt, till exempel plötslig död av kardiella orsaker. Om ingen rutinmässig obduktion gjorts på dessa plötsligt avlidna personer förblir dödsorsaken oklar och man vet inte om det kunde handla om SAB.
I Finland utreds plötsliga dödsfall exceptionellt ofta genom obduktion. Därför har finländska forskare nu för första gången kunnat undersöka hur stor andel av alla dödsfall bland medelålders personer som beror på subaraknoidalblödning.
En registerstudie över neurologiska sjukdomar som nyligen publicerats i vetenskapstidskriften JNNP innehöll detaljerade uppgifter över dödsorsaker för ungefär 200 000 personer i åldern 40–65 år som avlidit i Finland under de senaste 20 åren.
Enligt resultaten är subaraknoidalblödning den tolfte vanligaste dödsorsaken bland medelålders kvinnor och den allra vanligaste dödsorsaken på grund av slaganfall under hela den 20 år långa undersökningsperioden.
Bland medelålders kvinnor är subaraknoidalblödning en mer sannolik dödsorsak än bilolycka eller hjärninfarkt
Huvudforskaren i publikationen, Ilari Rautalin, säger att det här är ett rön som är överraskande i ljuset av tidigare litteratur.
– Speciellt bland medelålders kvinnor är antalet SAB-dödsfall betydligt högre än dödsfall förorsakade av hjärninfarkter, flera cancersjukdomar och exempelvis bilolyckor samt dödsfall som beror på andra olyckshändelser, berättar medicine kandidat och doktorand Rautalin.
Eftersom SAB i huvudsak förorsakas av rökning och högt blodtryck kan man i hög grad förebygga sjukdomen.
– Genom att betona hälsosamma levnadsvanor skulle vi kunna minska en betydande del av för tidiga dödsfall bland den arbetsföra befolkningen, säger Rautalin.
Också de övriga medlemmarna i forskningsgruppen och artikelpublikationen, neurokirurg och docent Miikka Korja vid Helsingfors universitetssjukhus samt professorn i genetisk epidemiologi vid Helsingfors universitet, Jaakko Kaprio, betonar betydelsen av en hälsosam livsstil.
– Till exempel uppmuntran till ett rökfritt liv och förebyggande åtgärder med tanke på blodtryckssjukdomar samt god behandling av dem kan effektivt förhindra för tidiga dödsfall bland befolkningen i arbetsför ålder, säger forskarna.
Omfattande register ger information om dödlig hjärnblödning
Undersökningen som utrett dödsorsaker bland medelålders finländare grundar sig på Statistikcentralens och Institutet för hälsa och välfärds register på befolkningsnivå. Med hjälp av registren kan man göra omfattande undersökningar av subaraknoidalblödning i Finland.
– Finland har använt sig av digitala hälsoregister ända sedan 1960-talet. Finlands förstklassiga hälsovårdssystem med flertalet högklassiga register som omfattar hela befolkningen ligger bakom Finlands stora produktion av banbrytande undersökningar om subaraknoidalblödning, säger forskningsgruppens ledare, docent Korja.
Forskningsgruppen publicerade nyligen ett forskningsfynd om tobaksrökningens effekter på subaraknoidalblödning och nu har den fått fram ny kunskap om SAB-dödsfallens andel bland medelålders personer. Bakom SAB finns det emellertid fortfarande många okända potentiella riskfaktorer vars betydelse inte är känd.
– Det här området är i stort behov av högklassiga vetenskapliga bevis som bygger på detaljerade hälsouppgifter för hundratusentals människor och tiotals år långa uppföljningsperioder, säger Rautalin.
Referens: Rautalin I, Kaprio J, Korja M: Burden of aneurysmal subarachnoid hemorrhage deaths in middle-aged people is relatively high. JNNP, 2020. DOI: 10.1136/jnnp-2020-324706
Tilläggsuppgifter:
Ilari Rautalin, medicine kandidat, doktorand, Helsingfors universitet
Tfn +358 40 5257709
E-post: ilari.rautalin@helsinki.fi