En dryg procent av alla finländska vuxna är psykopater. De finns såväl i fängelseceller som i ledningsuppgifter. En psykopat kännetecknas av impulsivt och narcissistiskt beteende, manipulativitet och känslokallhet.
— Känslokallhet ses som ett kärndrag. Redan hos ett litet barn kan det visa sig som avsaknad av ånger och skuld samt oförmåga till empati, konstaterar Heidi Backman.
I sin artikelavhandling studerade Backman psykopatiska drag och deras kopplingar till kriminalitet genom att analysera enkätmaterial från både Finland och USA. Det finländska materialet var en enkät om ungdomsbrottslighet bland 15- och 16-åringar från 2021 och det amerikanska materialet bestod av den longitudinella undersökningen Pathways to Desistance om ungdomsbrottslighet från åren 2000–2010.
Sömn och gener påverkar
En varm stämning i hemmet, kvaliteten på förhållanden och tillräcklig sömn lyftes fram som möjliga sätt att bekämpa psykopati. Ömhet från modern minskade psykopatiska drag och brottsligt beteende bland unga. Värme från fadern skyddade mot psykopatiska drag, men inte mot kriminalitet. Avoghet hos föräldrarna ökade däremot de psykopatiska dragen och benägenheten för brott.
Unga som upplevde sina romantiska förhållanden som positiva hade färre psykopatiska drag än dem som hade en negativ upplevelse. Sömnproblem hade ett samband med såväl vålds- som egendomsbrott. Generna påverkade också.
– När man får reda på mer om miljöfaktorerna kan man utveckla interventioner och behandlingar för barn, unga och familjer.
Föräldrar bör vara nådiga mot sig själva. Ingen far eller mor kan hela tiden vara vänlig och förstående mot sitt barn. Konstant ilska, aggressivitet samt sårande och hotfullt beteende är ändå riskfaktorer.
– Alla blir arga ibland, men som förälder bör man kunna se barnets eller den ungas perspektiv och vara intresserad av det. Man kan göra det till en vana att ge positiv uppmärksamhet, även om det kan kännas tillgjort i början, säger Backman.
Heidi Backmans avhandling Adolescent psychopathic traits: Sleep, social relationships and parental behaviors as risk and protective factors tarkastettiin 17.9. Helsingfors universitets medicinska fakultet
Artikeln publicerades i tidningen Yliopisto-lehti 7/2021.