Förr tog det ett år att resa runt jorden. Nu räcker det med ett dygn. Man hinner resa till andra sidan jordklotet inom inkubationstiden för vilken sjukdom som helst.
– När man underlättar för personer och varor att röra sig fritt betyder det också fri rörlighet för virus och bakterier, konstaterar Olli Vapalahti, professor i zoonosvirologi vid Helsingfors universitet.
Epidemier eskalerar när sjukdomsalstrare hamnar i en ny miljö där det saknas motståndskraft. Så var fallet t.ex. med zikaviruset i Sydamerika. Om man smittats av zikaviruset under en graviditet orsakar det sannolikt allvarliga utvecklingsstörningar hos fostret.
Utöver mobiliteten ökar urbaniseringen risken för att infektioner sprids. När det finns mycket folk tätt inpå varandra, sprids sjukdomsalstrarna snabbt från en person till en annan.
Guds gissel
Sjukdomar har spridits också förr. T.ex. gula febern kom med slavskeppen från Afrika till Sydamerika. Den mest ökända zoonosen, dvs. en sjukdom som överförs från djur till människa, var digerdöden som spreds med råttor. Tidigare var pandemier sällsynta men nog så förödande, eftersom man inte kunde bekämpa dem.
– Numera kan man diagnostisera sjukdomarna mycket bättre och informera om dem. Det finns möjligheter att behandla dem och begränsa deras spridning. Förr betraktades de som något slags Guds gissel, säger Vapalahti.
Virus som smittar människor härstammar från och sprids med bl.a. fladdermöss, gnagare, fåglar, myggor och fästingar. Det är en stor risk att hålla produktionsdjur i stora enheter, vilket möjliggör nya mutationer av virus som kan smitta från djur till människa.
Klimatförändringen påverkar vissa sjukdomsspridares utbredningsområden. I Finland förekommer fästingar och fästingburen hjärnhinneinflammation allt länge norrut.
Bered dig på det oförutsebara
Vissa zoonoser smittar från djur till människa men inte från en människa till en annan. Andra kan förändras så att smittan sprids vidare från människa till människa. De senare ger upphov till de farligaste pandemierna.
Mutationsmekanismen hos virus varierar också. Influensaviruset förändras varje år och vaccinen måste ständigt anpassas. Andra virus är stabilare eller så skyddar immuniteten mot mindre förändringar. Exempel på sådana är TBE, som orsakar fästingburen hjärnhinneinflammation, och sannolikt också zikaviruset. Vapalahti tror att det är relativt okomplicerat att utveckla ett zikavaccin.
Är det möjligt att förebygga epidemier? Det viktigaste vore att konstatera infektionen i ett tidigt skede och förhindra att den sprids innan långa smittkedjor bildas från en människa till en annan, svarar Vapalahti.
– Ändå blir vi ofta överrumplade när någon epidemi bryter ut. Den omfattande ebolaepidemin i Västafrika kunde ingen förutse, och ingen anade att zikaviruset skulle orsaka problem hos foster. Bered dig på det oförutsebara, är det bästa rådet.
Smittosamma sjukdomar är temat för Studia generalia-föreläsningen den 3 mars (på finska). Då föreläser professor Jussi Huttunen under rubriken ”Hur sjukdomar sprids, frodas och dör ut”.