En ny finländsk studie ger stöd för anvisningarna i Kostrekommendationerna för barnfamiljer som avråder mammor från att äta stora mängder lakrits under graviditeten. Det finns ingen känd säker gräns för konsumtion av lakrits.
I de kognitiva test som mäter slutledningsförmågan och som genomfördes av psykologer i samband med studien klarade sig ungdomar som hade exponerats för stora mängder lakrits i fosterstadiet sämre än andra unga. Skillnaden motsvarar en cirka sju poäng lägre intelligenskvot.
De ungdomar som exponerats för lakrits klarade sig också sämre i uppgifter som testar minnet och hade enligt föräldrarnas bedömning mer ADHD-liknande problem. Hos flickorna hade puberteten börjat tidigare och framskridit längre.
I studien Glaku, som genomförts av Helsingfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, jämfördes 378 ungdomar vars genomsnittliga ålder var 13 år och vars mammor hade ätit ”mycket” eller ”lite/inte alls” lakrits under graviditeten. Gränsen för stort intag av glycyrrhizin hade i studien fastställts som mer än 500 mg per vecka och gränsen för litet intag som mindre än 249 mg per vecka. Dessa gränsvärden är inte hälsobaserade. 500 mg glycyrrhizin motsvarar i genomsnitt 250 gram lakrits. Studien publicerades i tidskriften American Journal of Epidemiology.
Små portioner lakrits har ingen betydelse
Forskarna framför att man ska berätta för kvinnor som väntar barn och kvinnor som planerar en graviditet om de skadeverkningar som glycyrrhizinhaltiga produkter, såsom lakrits och salmiak, har på fostret.
I Finland görs det redan. I januari 2016 publicerade THL nya kostrekommendationer för barnfamiljer, där lakrits och salmiak har flyttats till gruppen ”rekommenderas inte” för gravida kvinnor. Sporadiska små mängder, såsom en portion lakritsglass eller några sötsaker, utgör ingen skada enligt rekommendationen.
Forskarna betonar att det är viktigt att se saken i sina rätta proportioner. En stor del av finländarna har exponerats för glycyrrhizin under fostertiden. Glycyrrhizin är en av många faktorer som påverkar fostrets utveckling. Det är omöjligt att säga om det är just glycyrrhizinet som har påverkat utvecklingen hos ett visst barn.
Utgående från djurförsök finns det goda kunskaper om de biologiska mekanismerna bakom lakritsens effekter. Sötningsmedlet glycyrrhizin ökar effekten av stresshormonet kortisol genom att hämma det enzym som inaktiverar kortisolen. Kortisol är nödvändigt för fostrets utveckling, men skadligt i stora doser.
Hos människor är det känt sedan länge att glycyrrhizin höjer blodtrycket och förkortar graviditetens längd, men så här långtgående effekter på fostret har inte tidigare påvisats.
Källa: Katri Räikkönen et al., Maternal licorice consumption during pregnancy and pubertal, cognitive and psychiatric outcomes in children. American Journal of Epidemiology. DOI: https://doi.org/10.1093/aje/kww172.
Närmare upplysningar: Akademiprofessor Katri Räikkönen, Helsingfors universitet, tfn +358294129620, katri.raikkonen@helsinki.fi
Forskningschef Eero Kajantie, Institutet för hälsa och välfärd, tfn +358295248610, eero.kajantie@thl.fi