Alexander Salava, 43, har arbetat vid Helsingfors universitet som klinisk lärare i hudsjukdomar sedan 2017. Från början var det branschens visuella natur som fick honom att dras till hudsjukdomar: behandlingsresultatet syns konkret på patientens hud.
Samma visuella karaktär syns också i Salavas undervisning. Han är särskilt intresserad av visuell perceptuell inlärning, som kan användas för att lära läkare viktiga färdigheter i identifiering och diagnostisering. Till exempel i digitala perceptuella inlärningsmoduler ska studenten bland ett antal bilder på födelsemärken välja ut dem som borde undersökas noggrannare med tanke på hudcancer. Snabb bildupprepning och omedelbar respons utvecklar studentens förmåga till intuitiv identifiering.
De modulbaserade undervisningsmetoderna kan anpassas till exempel så att studenten ska söka rätt eller fel alternativ eller också komma med egen analys: varför valde jag som jag valde.
– Genom omväxlande och snabba upprepningar ökar studentens självsäkerhet. Det är nyttigt att genast se om svaret var rätt, säger Salava.
Enligt Salava fungerar visuell perceptuell inlärning som baserar sig på digitala metoder både på distans, i närundervisning och i självstudier.
– Det är särskilt intressant att modulerna i perceptionsinlärning kan anpassas till varje students egen nivå: systemet kan till exempel upprepa det som studenten gjort fel i, eller om allt löper fint, förkortas tiden för att genomföra modulen. Detta hjälper också studenterna att upprätthålla studiemotivationen.
Respons utvecklar läraren
Salava betraktar motivation som nyckeln också till lärarens framgång.
– Läraren ska genuint tycka om att undervisa. Det är också bra att var och en frågar sig själv vad hen skulle önska om hen var student på den här kursen.
Salava delar in processen av att växa till medicinskt proffs i tre delar. Den första delen är omfattande teoriundervisning genom föreläsningar eller i grupper. Formen kan vara när-, distans- eller hybridundervisning. Den andra delen är klinisk undervisning, det vill säga patientarbete, där gesällerna lär sig av mästarna i praktiken. Den tredje delen är en komponent som består av självstudier och motivation, och som börjar under studietiden och spänner över hela karriären.
– I ideala fall ska universitetet erbjuda och utveckla alla dessa tre. Den kliniska undervisningen ska alltid ha ett starkt fotfäste.
Salavas egna goda erfarenheter av lärare, kollegor och utbildningar i universitetspedagogik har utvecklat honom som lärare, men han har vuxit också genom den respons som studenterna gett.
– Studenterna har kommit med många idéer. Positiv respons ger energi, men det är också viktigt att kunna ta emot korrigerande respons på ett ödmjukt sätt.
Intresse för forskning i undervisningsmetoder
Salava är medlem i flera forskningsgrupper, leder en egen grupp och handleder doktorander. Han är också intresserad av pedagogisk forskning om visuell perceptuell inlärning inom medicinen.
– Jag gör mångprofessionellt samarbete med pedagoger och psykologer som forskar om visuell perception. Som resultat av detta samarbete uppkom till exempel konceptet för perceptionsmoduler på hudkursen. Vi har också gjort vetenskapliga publikationer om hur perceptionsinlärning kan användas inom medicinen, berättar Salava.
– Jag gillar också konceptet blended learning, som innebär att undervisning erbjuds via många kanaler och i olika former, som till exempel perceptionsmoduler, självstudieuppgifter som baserar sig på böcker, hybridföreläsningar eller videor. Studenten kan själv välja vilken kanal hen vill betona. Jag tror inte att vi i framtiden längre kommer att se alla studenter på obligatoriska föreläsningar.
Salava tror att betydelsen av olika metoder för perceptionsinlärning i den medicinska undervisningen kommer att öka i framtiden.
– Visuell perceptuell inlärning är ett växande område och jag tror att det har stor potential vid universitetet.