Finland är det alkoholtörstigaste landet i Norden. Vi konsumerar cirka 11 liter per invånare per år. Andelen alkoholrelaterade sjukdomar och skador uppskattas kosta samhället omkring en miljard euro i året.
– Jag blir synnerligen irriterad när jag hör någon säga: ”Förmynderi hör inte hemma i 2000-talets Finland”, säger professor Pekka Sulkunen.
Att statlig reglering av alkohol och annat skadlig beteende uppfattas höra till ett föråldrat disciplinsamhälle som inte längre behövs i det moderna civilsamhället, är ett synsätt han finner märkligt.
– Hur går detta ihop med att Världshälsoorganisationen lyfter livsstilssjukdomar som ett stort hot mot den globala hälsan och uppmanar världens stater till förebyggande arbete, undrar han.
Sulkunen beklagar att man ofta fastnar i den abstrakta frågan om staten ska ha ett moraliskt ansvar eller inte.
Branschens aktörer på tvären
Alkoholforskaren Peter Eriksson är inne på samma linje. Enligt honom har de alkoholpolitiska åtgärder som hittills genomförts enbart lett till kosmetiska förändringar. De verkliga besluten saknas, ofta blockerade av alkoholbranschens aktörer.
– Att man har delat upp alkoholen i starka och svaga drycker är irrelevant ur ett hälsoperspektiv, slår Eriksson fast.
Om man vill minska på alkoholens skadeeffekter, så vore mellanölen ett bra ställe att börja.
Samma promillevärden och skadeeffekter kan nås med svaga drycker.
– Faktum är att mellanölen är den dryck som konsumeras mest i Finland och också den som orsakar mest skada. Om man vill minska på alkoholens skadeeffekter, så vore mellanölen ett bra ställe att börja, tycker Eriksson.
Som exempel nämner han Sverige, där mellanölen säljs i Systembolaget och den så kallade tvåans öl med lägre alkoholprocent, säljs i minuthandeln.
Inte strängare än övriga Europa
Hur är det med alkoholskatten, har den någon effekt på vårt alkoholintag? Både Sulkunen och Eriksson säger att den har effekt, men inte så stor som man skulle kunna önska.
– Ett högre pris på alkoholdrycker känns först och främst bland ungdomarna, och det är bra, säger Eriksson. En viktig del av det förebyggande arbetet är att de unga inte introduceras i drickandet.
– Det råder en allmän uppfattning om att den finländska alkohollagstiftningen skulle vara strängare än i övriga Europa, men det stämmer inte, säger Sulkunen.
Även de sydeuropeiska länderna försöker begränsa alkoholens skadeeffekter. Som exempel nämner han Frankrike, vars lag om marknadsföring av alkoholdrycker är mycket strängare än den i Finland. Utskänkning vid idrottsevenemang tillåts inte heller.
– Att underblåsa uppfattningen om att Finland skulle vara konservativare än övriga Europa gynnar ingen. Nu behövs konkreta beslut för att begränsa alkoholens negativa effekter, säger Sulkunen.
Vågar vi ifrågasätta nödvändigheten av att kvarterspubarna är öppna till sena natten eller att försäljningen ska vara så omfattande som den är i nuläget?
Alkoholens roll i samhället diskuteras i Tankehörnan tisdag 28.10. kl. 16-18. Diskussionstillfället är en del av universitetets tema ”Det goda samhället 2100”. Medverkande är alkoholforskare Peter Eriksson, professor Pekka Sulkunen och alkoholsociologen Antti Maunu. Diskussionen leds av journalist, Ulla Järvi. Diskussionen hålls på finska, men det går bra att ställa frågor även på svenska.