Det första tecknet på ledgångsreumatism eller reumatoid artrit är morgonstelhet i lederna. Det ömmar i händerna och fötterna och senare i axlarna eller knäna. Det beror på att ledhinnorna svullnar och vätska ansamlas i lederna.
– Ledgångsreumatismen är en så kallad autoimmun sjukdom. Inflammationen uppstår på grund av att kroppens eget försvar angriper hinnorna i leden, berättar professor Tom Pettersson som är specialist i reumatologi.
Ett medicinskt mysterium
Varför kroppen börjar angripa sina vävnader på detta sätt är okänt.
– Vi vet inte vad som utlöser sjukdomen. Den är inte ärftlig, men man kan ärva anlag för sjukdomen. Vissa individer med dessa anlag blir sjuka, andra inte. Det verkar vara ett komplext förhållande mellan gener och miljö som inte kan förklaras i nuläget, berättar Pettersson.
Ledgångsreumatismen är en så kallad autoimmun sjukdom. Inflammationen uppstår på grund av att kroppens eget försvar angriper hinnorna i leden.
Eftersom man inte vet vad som orsakar sjukdomen, finns det heller inget botemedel.
– Resurserna används främst för att utveckla effektiva och säkra läkemedel med färre biverkningar för dem som lever med denna kroniska sjukdom. Vi tar också reda på mer om kroppens inflammatoriska mekanismer för att lära oss bemästra dem bättre, säger Pettersson.
De första riktigt effektiva medicinerna mot ledgångsreumatism kom på 1980-talet.
– Ju tidigare man kommer igång med en läkemedelsbehandling, desto bättre. Sjukdomen kan leda till invalidisering om den inte åtgärdas. När ledhinnorna svullnar upp och successivt växer i storlek kan det leda till att ledens brosk och ben förstörs. I dag har vi lärt oss ställa diagnosen tidigare, innan bestående ledförändringar sker. På så sätt har behovet av operationer minskat.
Läkare lär sig skräddarsy
På 1990-talet introducerades de första läkemedelskombinationerna och tio år senare biologiska läkemedel.
– Patienten lever både med kronisk smärta och nedsatt rörlighet på grund av de inflammerade lederna. Kombinationsbehandlingen är effektivare eftersom den dämpar inflammationen på många olika sätt.
I framtiden använder vi gen- och proteinkartor för att matcha rätt läkemedel med patienten.
Pettersson berättar att Finland snabbt följer med medicinska genombrott. De biologiska läkemedlen utvecklas främst i stora läkemedelscentra i USA och Europa och är fortfarande ganska dyra. De används när kombinationsbehandlingen inte ger önskat svar.
– Vi går mot en allt mer individanpassad medicin, även inom reumatologin. Skräddarsydda behandlingar där man med hjälp av gen- eller proteinkartor kan utgå från att en patient med antikropp ”X” reagerar bättre på läkemedel ”Y” än på ”Z” är följande steg, tror Pettersson. I dag prövar läkarna och patienterna sig fram till vilken medicin som passar bäst.
Tid för samtal
Förutom effektivare läkemedel önskar Pettersson att vårdpersonalen skulle ha större möjlighet att stöda patienter som lever med en kronisk sjukdom.
– Att hitta lämplig medicin är bara ett steg i processen. Vi bör kunna hjälpa patienten att hitta sina inneboende resurser, betonar Pettersson. Det handlar t.ex. om att diskutera med patienten vad det innebär att vara sjuk, hur hon kan fortsätta med sina fritidssysselsättningar och hur hon upplever sig som en resurs i familjen.
– Ledgångsreumatismen är en sjukdom som ofta smyger sig på patienten. Eftersom symtomen dyker upp gradvis finns det risk att personen anpassar sig till situationen och accepterar begränsningarna. Depression är också en vanlig reaktion på kronisk sjukdom
– Det är viktigt att det finns tid att läsa patientens signaler och upptäcka om hon fogar sig efter sjukdomen för mycket. Då kan vi hjälpa patienten att främja hennes livskvalitet.
Vetenskapstemat Frisk nog ordnas 2-27 februari 2015. Välkommen till Tankehörnan och delta i diskussionen på sociala medier #frisknog #tarpeeksiterve