– Fetma och fetmalrelaterade sjukdomar berör de flesta finländare personligen, och indirekt nästan alla – till exempel via närstående eller vänner, säger Kirsi Pietiläinen, professor i klinisk metabolism.
Pietiläinen leder enheten för fetmaforskning vid Helsingfors Universitet, där hennes forskningsgrupp undersöker fetma ur ett brett perspektiv – från samhällsnivå till cellnivå.
– Vår forskning har som främsta mål att förbättra människors hälsa och att effektivera användningen av resurserna inom hälso- och sjukvården.
Forskningen fokuserar till exempel på följande frågor: orsaker till fetma; hur man lyckas gå ner i vikt; hur fetma behandlas, hur effektiv behandlingen är och vad den kostar; fetmarelaterade ämnesomsättningssjukdomar, såsom diabetes och hypertoni; kroppens funktion efter måltider samt hur fett- och muskelvävnadens celler fungerar.
– Just nu är vi mest intresserade av mitokondrier, dvs. cellens förbränningsmotorer. När du äter går energin till mitokondrierna. De bestämmer om energin ska brännas eller lagras, säger Pietiläinen.
– Om mitokondrierna fungerar trögt kommer personen sannolikt att gå lättare upp i vikt. Dessa personer löper också risk att drabbas av diabetes, högt kolesterol och liknande ämnesomsättningssjukdomar.
"Hjälp med viktkontroll måste finnas tillgänglig"
Över 60 procent av alla finländare är överviktiga. Övervikt kan leda till fysiska och psykiska problem, även om Pietiläinen betonar att det är individuellt huruvida hälsoproblem uppstår.
– Alla överviktiga personer drabbas inte av hälsoproblem eller försämrad livskvalitet, men en betydande del gör det.
Övervikt medför kostnader för samhället och det här är något som den grupp som Pietiläinen leder har undersökt i en studie som publicerades i september.
– Skillnaden mellan hälso- och sjukvårdskostnaderna för till exempel en 50-åring med normal vikt och en med övervikt är över 600 euro per år. En stor del av kostnaderna orsakas av kroniska sjukdomar, såsom diabetes.
Pietiläinen anser att vi inte kan lösa fetmarelaterade problem genom att skylla på individen, utan tvärtom. Stigmatiseringen och ojämlikheten i samband med fetma är något som bör uppmärksammas.
– Övervikt är definitivt inte ett val och beror inte på bristande självdisciplin.
Det borde vara lättare att få hjälp med viktkontroll och förebyggande av övervikt. Enligt Pietiläinen har hälso- och sjukvården för närvarande inga resurser för det här.
– Jag stöter på det här problemet varje dag. Tillgången till behandling är mycket slumpmässig och ojämlik i hela landet. Vi har visserligen väldigt bra vårdpraxis, men vi saknar ett styrande organ, säger Pietiläinen. Hon påminner om kostnaderna:
– Den fetma som inte behandlas idag kostar 600 euro mer per överviktig person om ett år.
Hjälp av digitala program och individuell vård
Den senaste forskningen visar att resursproblemet skulle kunna lösas genom att till exempel ta fler digitala program i användning.
– De ger stora kostnadsfördelar. Med hjälp av programmen kan vi ta emot minst 5–6 gånger fler patienter till samma kostnad, jämfört med att ta emot dem på mottagningen.
Pietiläinen anser att behandlingen av fetma överlag bör bli bredare och mer individuell, så att den beaktar den enskilda patienten.
– Det finns väldigt bra nya läkemedel på marknaden. Fetmaoperationer och individuell livsstilscoachning utnyttjas fortfarande inte fullt ut som vårdformer i Finland.
Inget tyder på att finländarnas vikt kommer att minska i framtiden.
– Jag skulle vilja vara optimistisk, men jag tror att till exempel fetma hos barn kommer att öka. Dessutom kommer allt fler att drabbas av väldigt stora viktproblem. Det här kan leda till polarisering.