Enligt en ny doktorsavhandling kan sång främja utvecklingen av hörselhjärnbarken hos för tidigt födda barn. Att sjunga ökar dessutom mödrarnas välbefinnande och stödjer förbindelsen mellan mamman och babyn.
Musikterapeut Kaisamari Kostilainens doktorsavhandling inom psykologi utgjorde en del av den longitudinella studien Laulava Kenguru (ung. Sjungande Känguru) (text på finska och engelska). I undersökningen ingick en del av föräldrarna i en interventionsgrupp där en musikterapeut motiverade och uppmuntrade föräldrarna i början av uppföljningen att sjunga eller nynna för sitt barn under känguruvården ända fram till babyns beräknade förlossningsdatum. En del av föräldrarna ingick i en kontrollgrupp. De gav sin baby känguruvård enligt avdelningens anvisningar utan att ha fått vägledning av musikterapeuten i att sjunga för barnet.
– Att sjunga under känguruvården hjälpte mödrarna att slappna av och komma närmare babyn, och samtidigt utvecklades babyns hjärna av sången, berättar Kostilainen.
Sången syntes i EEG-mätningen
I undersökningen användes elektroencefalografi för att kartlägga sångens effekt på prematura barns förmåga att urskilja små variationer i talrösten. Det är en viktig förmåga med tanke på en normal språkutveckling. Ångesten hos mödrarna mättes med hjälp av en enkät. Dessutom fick mödrarna berätta hur det kändes att sjunga för babyn och hur de upplevde att babyn och de själva påverkades av det.
Barnen i interventionsgruppen hade större hjärnrespons på variationer i talrösten än barnen i kontrollgruppen. Ju fler dagar som föräldrarna sjöng för sin baby, desto större var hjärnresponsen hos barnet.
– Detta tyder på att upprepning gynnar utvecklingen av hörselsystemet. Hos prematurer märktes effekterna av sång redan vid det beräknade förlossningsdatumet, det vill säga det datum när det fullgångna barnet skulle ha fötts, berättar Kostilainen.
Hos mödrarna i interventionsgruppen minskade ångesten på ett statistiskt signifikant sätt jämfört med mödrarna i kontrollgruppen som inte sjöng.
– Att sjunga hade enligt mödrarna i interventionsgruppen varit avkopplande för barnen och dem själva, höjt humöret och haft en positiv effekt på välbefinnandet. Mödrarna upplevde också att samspelet med och den känslomässiga närheten till barnet främjades av sången. Efter undersökningen fortsatte samtliga mödrar som fått stöd av musikterapeuten att sjunga i vardagen.
En guide för föräldrarna
Ljudmiljön på intensivvårdsavdelningen kan orsaka fysiologisk stress hos prematura barn. Forskarna tror att ljudmiljön dessutom kan påverka barnets senare utveckling.
– Man bör ägna uppmärksamhet åt sjukhusets ljudmiljö genom att minska på stressande stimuli och öka på stimuli som stödjer utvecklingen, såsom förälderns tal och sång, berättar Kostilainen som har specialiserat sig på musikterapi på intensivvårdsavdelningen för nyfödda.
Varje år föds cirka sex procent av barnen i Finland för tidigt. Utifrån sin doktorsavhandling och annan litteratur skapade Kostilainen en guide som ger föräldrar till prematura barn vägledning och motivation i användningen av sin röst efter en prematur födsel.
Enligt Kostilainen är det motiverat och viktigt att erbjuda föräldrarna tidigt stöd och information redan när deras barn vårdas på avdelningen.
– Prematuritet ökar risken för problem i barnets senare utveckling, såsom språkutveckling. Den utsätter dessutom föräldrarna för depression och ångest, vilket kan påverka kvaliteten på kontakten mellan babyn och föräldern. Att sjunga är ett enkelt sätt som gör det möjligt för alla familjer att stödja det prematura barnets utveckling, föräldrarnas välbefinnande och samspel. Sången skulle kunna inkluderas i den familjecentrerade vården på ett mer medvetet sätt.
FM Kaisamari Kostilainen disputerade vid Helsingfors universitets medicinska fakultet 19.6.2023 på avhandlingen "The impact of parental singing on neural speech sound processing in preterm infants, maternal wellbeing, and early relationship after preterm birth – Implications for practice in neonatal care". Doktorsavhandlingen finns också som elektronisk publikation i Helda.
Mer information:
Kaisamari Kostilainen
kaisamari.kostilainen@helsinki.fi
Telefon: 050 408 3392