Finländsk multicenterstudie fann nya gener som inverkar vid diabetisk njursjukdom

Finländsk multicenterstudie fann 16 nya gener som inverkar vid diabetesnefropati. Resultaten påvisar att kollagener har en aktiv roll i samband med insjuknandet.

Diabetessjukdomar blir allt vanligare och när sjukdomen framskrider kan den leda till många allvarliga följdsjukdomar, exempelvis ögonsjukdomar och njursjukdomar. Följdsjukdomar utvecklas hos upp till en tredjedel av alla patienter som har diabetes, och diabetes är faktiskt en av de vanligaste orsakerna till njursjukdomar. Forskarna känner än så länge inte till alla orsaker som leder till diabetisk njursjukdom. Diabetisk njursjukdom påverkas framför allt av patientens glukoskontroll, men sjukdomsrisken påverkas också av ärftliga faktorer.

I en internationell studie som publicerats i tidskriften Journal of American Society of Nephrology letade genforskarna efter ärftliga faktorer som kan predisponera för diabetisk njursjukdom. Forskningsmaterialet bestod av blodprover från cirka 20 000 patienter med typ 1 diabetes. Över 4 500 finländska diabetiker deltog inom ramen för undersökningen FinnDiane som leds av Helsingfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum.

Forskarna fann totalt 16 nya genetiska riskfaktorer som inverkar vid diabetesnefropati. De mest sällsynta av dem finns hos mindre än en procent av finländarna. Det mest signifikanta fyndet var en genetisk faktor i kollagen 4a3-genen som orsakar en liten strukturell förändring i kollagenet på njurarnas basalmembran. Tidigare har man i samma gen funnit mutationer som orsakar sällsynta njursjukdomar – exempelvis Alports syndrom

– Denna variant som står i samband med diabetisk njursjukdom påträffades hos cirka en femtedel av patienterna, och den sänkte risken för njursjukdomar med upp till 20 procent. De patienter som bar på den genetiska varianten uppvisade ett tunnare basalmembran i njurens glomerulus, medan man känner till att basalmembranet tjocknar hos patienter med njursjukdom, berättar docent Niina Sandholm.

Variantens inverkan var liten hos de patienter som hade bra glukoskontroll, dvs. HbA1c (långtidssocker), och därmed en mycket liten risk att insjukna i njursjukdomar. Den skyddande effekten var starkast hos patienter som hade högt blodsocker och därmed en högre risk att insjukna.

Kollagener spelar en aktivare roll än vad forskarna tidigare förmodat

Andra ärftliga faktorer som påverkar risken att insjukna i diabetesnefropati hittades bl.a. i närheten av generna COLEC11 och DDR1. I COLEC11 finns både en del som påminner om kollagen och en del som binder sig till glukos, medan man vet att det protein som produceras av DDR1-genen binder sig till kollagener.

– Kollagenerna har tidigare förmodats ha en passiv roll som strukturell komponent, men den här studien framhäver deras aktiva roll i utvecklingen av diabetisk njursjukdom, konstaterar professor Per-Henrik Groop

 

Mer information:

Docent Niina Sandholm

Forskningsgruppen FinnDiane

Helsingfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum

Tfn +358 50 448 7597

niina.sandholm@helsinki.fi

Professor Per-Henrik Groop

Forskningsgruppen FinnDiane

Helsingfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum

Tfn +358 500 430 436

per-henrik.groop@helsinki.fi

Reference: https://doi.org/10.1681/ASN.2019030218