EU-finansiering på två miljoner beviljas tre forskare vid Helsingfors universitet

Tre forskare vid Helsingfors universitet har beviljats Europeiska forskningsrådets konkurrensutsatta ERC Consolidator Grant-finansiering. Den femåriga forskningsfinansieringen uppgår till två miljoner euro och gör det möjligt att bedriva långsiktig forskning.

Varför insjuknar kvällsmänniskor lättare än andra?

Våra endogena dygnsrytmer styr tidpunkten för våra fysiologiska funktioner och vårt beteende. Kvällsmänniskor är särskilt benägna att drabbas av psykisk ohälsa och somatiska sjukdomar och har en högre risk att dö i förtid jämfört med morgonmänniskor. Vi vet inte vad som ligger bakom dessa hälsoskillnader.

, som är docent i folkhälsovetenskap, beviljades ERC-finansiering för sin forskning som strävar efter att utreda sjukdomsriskerna hos kvällsmänniskor i olika åldrar med hjälp av omfattande material på befolkningsnivå och longitudinella material. Inom projektet utvecklas också en mätmetod som identifierar fysiska störningar i dygnsrytmen och som lämpar sig för stora samplingar.

Resultaten kan främja sådana samhälleliga funktioner genom vilka kvällsmänniskors insjuknande och störningar i dygnsrytmen kan förebyggas.

Snabba algoritmer för problem med förbindelser inom bioinformatik

Kapaciteten för sekvensering av genom, det vill säga utredning av dna-bassekvensen, ökar ständigt. Som ett resultat av detta uppstår massiva datahelheter som snabbt kräver allt mer utvecklade algoritmer för att kunna behandlas. Med hjälp av sådana algoritmer går det att effektivt lösa komplicerade problem som uppstår ur stora datamassor. 

I sitt EU-finansierade projekt utvecklar biträdande professor tekniker för att skapa snabba algoritmer. Målet med forskningen är att ge experter inom bioinformatik en möjlighet att använda sekvenseringsdata till exempel för att bättre förstå processer såsom hjärncellernas funktion. Experterna skulle också kunna utveckla effektiva sökmotorer för att analysera miljontals sekvenseringar. 

I slutändan skulle detta kunna påskynda genombrott inom biomedicinsk forskning och främja individuell medicin.

Vad påverkar minskningen av den biologiska mångfalden?

Minskningen av den biologiska mångfalden grundar sig på direkta och indirekta faktorer. Exempel på direkta faktorer är förändringar i markanvändningen och till de indirekta faktorerna hör ekonomi och förvaltning. 

, professor i naturskyddsgeografi, utreder i sitt projekt hur dessa direkta och indirekta faktorer påverkar minskningen av den biologiska mångfalden och hurdant förhållande faktorerna har till människans värderingar gentemot den biologiska mångfalden och människornas beteende – till exempel hurdana konsumtionsbeslut de fattar.

Inom projektet undersöks möjligheterna till förändringar i människors beteende med hjälp av flera olika metoder, såsom big data-analys och spelifiering.

(text på engelska)

.