En kombination av forskning och patientarbete ger lösningar för cancer och minnessjukdomar

Lotta Ahveninen vill göra ett arbete som gynnar samhället. Därför studerade hon vid magisterprogrammet i translationell medicin, där de som löser hälsoproblem utbildas.

Den förväntade livslängden har ökat och Finlands befolkning blir allt äldre. Det innebär att kroniska sjukdomar som cancer och minnessjukdomar blir vanligare.

Lotta Ahveninen insåg redan i början av sina studier att hon ville ha ett arbete som är betydelsefullt för samhället. Våren 2022 utexaminerades Ahveninen från magisterprogrammet Translational medicine.

Det mångvetenskapliga programmet lär ut hur människokroppen fungerar och hur sjukdomar förändrar dess funktion. Studenterna övar sig att förstå och tolka den medicinska grundforskningen. När de är klara med sin utbildning kan de utveckla behandlingar mot till exempel cancer, minnessjukdomar och metaboliska störningar.

– Inom translationell medicin tolkas grundforskningsdata för kliniska behov, det vill säga för forskningsbehov där läkemedel eller behandlingar prövas på människor. Det här kallas bench-to-bedside-forskning, som på svenska betyder ungefär från laboratorium till patientens säng, berättar Ahveninen.

Bred kunskapsbas för att förstå människokroppen och dess sjukdomar 

Ahveninen avlade kandidatexamen i psykologi i Australien. Efter att ha flyttat tillbaka till Finland och arbetat en tid konstaterade hon att fortfarande var intresserad av psykologi, men i stället för att arbeta som psykolog drogs hon till vetenskap och teori. 

I sina magisterstudier vid Helsingfors universitet fördjupade hon sig särskilt i psykobiologi och neurovetenskap. Hon studerade bland annat minnessjukdomar, depressioner och ångeststörningar.

Magisterprogrammet innehöll omfattande medicinska studier såsom anatomi, fysiologi, genetik, epidemiologi och farmakologi. Utöver de allmänna kurserna fick hon följa neurologernas arbete vid sjukhuset.

–Jag lärde mig saker som jag aldrig hade kunnat föreställa mig med min bakgrund inom psykologi.

Ahveninen upplever att hon har fått en bred kunskapsbas för att förstå olika sjukdomar och behandlingen av dem. Förutom hjärnan och nervsystemet har hon en övergripande kunskap om kroppens och läkemedlens funktioner.

Lösningar på hälsoproblem

Magisterprogrammet i translationell medicin utbildar experter för många behov eftersom det framför allt fokuserar på att förstå och bedriva vetenskaplig forskning. 

Många fortsätter med forskarstudier, andra börjar arbeta inom läkemedelsindustrin, med forskningsuppgifter inom den privata sektorn eller på sjukhus för att bedriva klinisk forskning. För Ahveninen, som alltid velat bli expert och komma andra till nytta, kändes det naturligt att söka till forskarutbildningen.

–Jag njöt av att arbeta med min pro gradu-avhandling, och jag tror på den forskning som mitt team bedriver. Jag känner att samhället verkligen kommer att dra nytta av den. 

I januari 2023, ett halvt år efter sin magisterexamen, inledde Ahveninen sin forskarutbildning vid doktorandprogrammet i mänskligt beteende och gruppen för musik, åldrande och rehabilitering vid forskningsenheten Cognitive Brain Research

I sin doktorsavhandling undersöker hon hur användningen av musik kan optimeras vid behandling av minnessjuka, det vill säga hur musik kan stödja hjärnans funktion, humöret och livskvaliteten hos minnessjuka. 

I den kliniska undersökningen deltar minnessjuka personer som bor hemma och i vårdhem och som går i traditionell musikterapi och digital musikrehabilitering. 

Fortsatt akademisk forskning som karriärdröm 

Det finns ännu inget botemedel mot minnessjukdomar, och därför söker forskningen efter sätt att stödja patienternas välbefinnande och livskvalitet.  

Många av de nuvarande stödformerna har utformats för dem som bor på vårdhemI fortsättningen behövs det också sätt att stödja dem som bor hemma och som till exempel inte kan besöka ställen där det ges öppen rehabilitering. 

  – Även om vi lever längre än förr är de extra åren vi får inte friska år. Min forskning strävar efter att förbättra hälsan under just den här tiden i livet. 

För närvarande känner Ahveninen att hon gärna vill fortsätta med akademisk forskning även efter sina påbyggnadsstudier. Ett annat möjligt karriäralternativ för henne är läkemedelsindustrin. 

– Det som lockar mig att fortsätta arbeta vid universitetet är möjligheten att undervisa framtidens experter. 

 

Vetenskap och utbildning är byggstenar för vår välfärd. Det är en ödesfråga för framtiden hur vi satsar på dem. Läs mer om hur vetenskap och utbildning påverkar samhället och bekanta dig med våra mål för regeringsprogrammet 2023–2027.