Det har konstaterats att depression och långvarig stress orsakar förändringar i hjärnan, vilka delvis förklarar nedstämdheten, apatin, minnessvårigheterna och de andra vanliga symptomen som sammankopplas med depression. Det är också vanligt att deprimerade personer lider av oavbrutna negativa tankemönster. Hjärnan fungerar här mycket aktivt och selektivt.
– Den här aktiviteten stärker i sin tur de nervförbindelser som är sammankopplade med negativa tankar. När mindre aktiva synapser och nervnät som stöder normal hjärnfunktion blir oanvända och försvagas skapas lätt en spiral av negativitet. Slutresultatet blir en obalans i nervnätens aktivitet och klinisk depression, berättar biträdande professor Tomi Rantamäki från Helsingfors universitets farmaceutiska fakultet.
Den onda cirkeln kunde brytas genom att styra hjärnan tillbaka mot ett helhetsmässigare sätt att tänka. Styrningen kan effektiveras med hjälp av psykoterapi, men effekterna uppkommer långsamt. Under de senaste åren har man forskat i snabbverkande behandlingsmetoder som kan ge oss helt nya perspektiv på hur vi behandlar depression. Nyast på marknaden är en nässprej som nyss fått försäljningstillstånd i Europa och innehåller esketamin.
– Gemensamt för ketamin, psykiatrisk elbehandling, lustgas och ett par andra behandlingar som redan är i bruk eller ännu är experimentella är att de ökar aktiviteten i breda områden av hjärnbarken och stärker nervförbindelser. I bästa fall tvingar detta de omfattande nervnäten i hjärnbarken till en helt ny typ av växelverkan som kan rubba den tidigare obalansen, konstaterar forskardoktor Samuel Kohtala från Helsingfors universitet.
De snabba förändringarna blir dock övergående om man inte drar nytta av nervsystemets plasticitet.
– Ketamin ökar tillfälligt aktiviteten i hjärnbarken. Detta verkar sätta igång en homeostatisk respons av långsamma hjärnvågor i de aktiverade nervnäten, en respons som påminner om djup sömn. Det är möjligt att de molekylära mekanismer som sammankopplas med nervsystemets plasticitet aktiveras under denna respons. De långsamma hjärnvågorna ökar igen under den påföljande nattens djupsömnsfaser, vilket befäster läkemedelsbehandlingens inverkan på hjärnfunktionen. De nervförbindelser som varit mest aktiva och stärkts mest under dagen bevarar sin funktionsförmåga bäst under djupsömnen. Mekanismen liknar vilken inlärningsprocess som helst, säger Kohtala.
Forskarna påminner dock att motsvarande mekanismer kan få hjärnfunktionen att spåra ur igen under påföljande sömnfaser om man inte styr nervnäten som sammankopplas med depression tillräckligt, till exempel med hjälp av funktionell terapi.
– Det är möjligt att syntetiskt påverka depressionens huvudsymptom genom att rubba nervnätens funktion. Men för att få till stånd en beständigare effekt måste man också ta tag i de grundläggande orsakerna till problemet, betonar Rantamäki.
Referens:
Tomi Rantamäki ja Samuel Kohtala. Encoding, Consolidation and Renormalization in Depression: Synaptic Homeostasis, Plasticity, and Sleep Integrate Rapid Antidepressant Effects. Pharmacological Reviews, 72:439-465, 2020